are ÄTA LE 0 TIKEN ITE SVART VISE LvVV landskapsstycke, der kyrktornets urtafla utvisar tiden; på hafvet synes ett ångoch ett segelfertyg vara i rörelse; midt på taflan är vid skogsbrynet en skara allmoge församlad, som afhör en positivoch en violinspelare samt en harpspelerska, hvilka figurer äro rörliga; längre ät sidan är en smedja der flera smeder äro i full verksamhet, en skor en häst, en arbetär i smedjan och n drager bälgen. Mellan skogsdunogarne äro flera personer sysselsatta med landtliga göromål såsom höbergning m. m. och på höjderna sypas tvenne väderqvarnar, hvilkas vingar susa dugtigt omkring. Det hela företer en tafla af lif och naiv småtäckhet, och är konstverket i alla afseenden så väl utfördt, att det kan intressera en hvar att skåda detsamma. ——— — — — Den 3 dennes förrättades vid Halmstads landskansli entreprenadauktion på uppbyggandet af ett cellfängelse derstädes i närheten af slottet och stannade murmästaren M. Holmgren från Christianstad för lägsta anbudet, som blef i ett för allt 36,709 rdr bko. Halmstadsbladet klandrar på goda skäl fångstyrelsen för det, att den först i April månad utsätter entreprenadauktion till en nybyggnad, som skall företagas i Maj. Bladet säger: Hvar och en förståndig merniska, som :rnar bygga, söker att under vintern framskaffa byggnadsmaterialier och dröjer icke dermed till den tid, då källossvingen börjar, vägarne flerestädes blifva ofarbara eller vårarbetet inträder. Dä är det antipgen omöjligt eller ätminstone alltför dyrt att anställa transporter. Sä har icke fångvärdsstyrelsen förfarit. Enligt dess anordning skulle en stor del transporter för detta årets byggnadsarbete utföras under April, Maj och Juni månader. Säledes skulle t. ex: 200 kubikalnar sprängd gråsten vara till byggnadsplatsen framskaffade mellan den 3 April och 15 Maj, 300 till den 22 Mej, 500 till den 1 Juni, 500 till den 16 Juni och 500 till den 30 Juni. Den bestämmer, att det byggnadsvirke af olika dimensioner som skall levereras på sommaren bör vara hugget under vintern, men den häller icke auktion förr än när vintern är förbi. Under sädana omständigheter kunna sp2kulanterna ej blifva mänga, men väl entrepreradsummornas sifferrader blifva 1 nga. — Om lönbränningen förmäler det sist hitkomna numret af Östgöta Correspondenten följande: Den 2 dennes anställdes af polisfiskalen Ekholm undersökning om oloflig bränvinsbränning hos Niklas Nilsson i Mälstad af Wallerstads socken, och erkände han, att hans hemmavarande son Carl lönbrännt uti ett på gärden befintligt bränneri, men sonen kunde icke förmäs att uppgifva hvarest bränvinsredskapen au var undangömd. — Vid af hofrättskommissarien Törnberg anställda undersökningar anträffades: 1:0 ati så kallade kärrhagen på Sörby egor inom Hvärf socken ett risskjul, hvarest bränvinstillverkning nyligen synbarligen utöfvats, emedan en öfver en på marken murad.ngn ställd okrönt tackjernsbase, som rymmer nära 24 kannor, försedd med bröst och ångrör af trä samt kylare af förtent bleck, ännu icke hunnit kalloa sedan brännmästaren aflä.snat sig. Iskjulet funnos dessutom 2:ne smä bl-ndkar med träband, deraf det ena tomt, men det andra var till en tredjedel fyldt med drank; en ankare med vid pass en kanna förbränna uti, en blärutig näsduk, en liten täljknif, en tratt och ett jumfrumätt af bleck, hvilka persedlar tillvaratogos och afhemtades, undantagande de föga värda blandkaren, som på stället qvarlemnades sedan träbanden blifvit sfslagna. . Säsom delaktige uti ofvannämnde bränvinsbränning komma sannolikt flera att tilltalas, hvaribland hemmansbrukaren Per Wallin; somm var närvarande vid undersökning hos dess fader. 2:0 Hös afskedade korporalen Wirf i Winberga anträffades, nedmyllad i halm på logen, en oförseglad mindre bränvinshatt, samt i ett hörn af ett oinredt Tum i boningshuset, gömd bakom en mängd trävirke, en gammal panna, stämplad år 1813 till 20, kannor, allt af koppar, hvilka under beslagsanspråk afhemtades, 3:0 Hoslifgrenadieren Qvick för Styra rustbäll anträffades en ostämplad bränvinspanna om 17 kannors rymd, med bröst och rör af jeroplåt, som synbarligen för icke länge sedan varit begagnad och säsom.oförseglad för tillfället togs i beslag..-— Vid en den. 29 sist. Mars af kronolänsmannen Åman företagen inspektionsresa att efterse om lönbränvning å något ställe förehades, anhölls under beslagsanspråk hos hemmansbrukaren Daniel Andersson i Wassbölma, Krigsbergs socken, en bränvinsbränniogsredskap af koppar i ll:te klassen om 20 kannors rymd, säsom varands 4 kannor större än hvartill den, för ör nvinsbränning under lofgifoa tiden af sistl. November månad, varit anmäld och då bagagnad; men någon anledning till lönbränning å öfrige besökta tio ställen förefanns icke. — Tid efter annan hafva klagomål försports deröfver, att det ryskt-finska presterskapet uti de vid riksgränsen belägna församlingarne ej blott med oginhet behandlat de personer, som från svenska sidan stundom nödgats anlita deras presterliga biträde, utan ock, när några meddelanden i embetsväg presterskapet emellan förekommit, med -liknöjdhet eller trots bemött sina svenska embetsbröder, Nyligen har ett esempel härpå gifvits, som är ett alltför märkvärdigt prof på vett och humanitet hos en andans man, för att med tystnad förbigås. Hernösandsposten berättar nemligen derom följande: Eos en af detta stifts kyrkoherdar, hvars försam: liog stöter intill riksgräns:n, hade en bondeson från angränsande finska församling (Karungi) begärt 1ysning till äktenskap med en i den svenska församlingen bosatt piga och dervid företett ett af interimspredikanten i Karuogi utfårdadt bevis om: ledighet till äktenskap. Som vid: detta hinderslöshetsbetyg åtskilliga bristfälligheter voro att snaärka af den beskaffenliet, att, enligt svensk (och säledes förmodligen Afven finsk) kyrkolag, lysning derpä ej kunde bevil jas; så återsände den svenska Kyrkoherden betygat med påtecknande af åtskilliga förfrågningar och anmärkningar, jemte anvisvingar till erforderlig rättelse — alltsanimön i en ganska foglig och välvillig ton affattadt . Oaktadt säledes de gjorda anmärkningarnes. riktighet måste medgilvas Nå sjelfva den finska (ryska?) presten — hvilket visade sig deraf att han omedelbart härpå utfärdade ett fullständigt betyg, i enlighet med de äskade rättelserna, — så lät han dock, jemte betyget, tillställa den svenske embetsbrodern nedanstående oanständiga gepmöäle, tecknadt ä andra sidan af samma skrifvelse, bvari denne meddelat honom sina anmärkningar: Nämde genmäle (slarfvigt skrifvet, med åtskilliga utstrykningar och ändringar) lyder som följer: ——FFOH HOJ OO OJO RO ORO ORO RO RS Ann rade deras springande betydligt, isynnerhet)