Aftonbladet – 14 april 1855, sida 2

BORAT FOT 1:85 fETSTOSTT:9 8: neuve Futit fången; varit-Pombe Issoire; men öfvertygade kunnarvi; bäst blifva om hon behagade följa med oss dit; detta skulle för öfrigti.bespara oss. både tidspillan och onödigt letande, a ? sbö j Ni harirälts: men,idet stackars. barnet är så förtvifladt att man knappast får ett enda redigt ord af henne,,,; sot Alit sberor på. huru man beter sig, med vackra: fruntimmer, svarade Salvien egenkärt. Han. gick genast fram till vagnen, som just skulle fara! derifrån, och framförde med utsökt, ehurw burlesk artighet sin anbållan,. Föräldrarne, satte sig emot detta nya uppskof, men: Theråse: svarade med feberaktig höftighet: Jay ja, mycket gerna. Ack, om jag kunde bjelpa still att, få vilddjuret straffadt ! Dermed steg hon,hbastigt ur åkdonet, utan att ena. se på Salvien, som atigt bjöd henne sin.Arm. . Herr och, frude Villeneuve nedstego äfven, .ehnru motvilligt. , Asynen af. den talrika eskorten;lugnade dem: likväl något. Vid;framkomsten till det gamla dystra huset.framträdde.tvenne personer, hvilka hittills hållit sig gömda der i trakten, emot Salvien och hviskade honom några ord i örat, som denne leende. afhördes ;: . Jaså, sade hans. jag wäntade ej en sådan öfverraskning i afton. Nå, är ni säker på att ingen gått: ut.un huset?a Ja, fullkomligt säker. aDett är. bra.n I Sila 2 Derefter vände han sig: till Theröse och frågade gla aj Nåvöly, min fröken, känner ni igen detta shis 2n92 , Frökeni de Villeneuve, hvilken följt sin första iagifvelse. då hon samtyckte att följa truppen till.Tombe-Issoire, -påminte, sig först i detta ögonblick det löfte hon gifvit Sylvia. I sNejn, svarade bon med synbar förlägenhet; Mnen det är nog; jag vill ej stanna här längre. Kom;, låtom. ossygå stillbaka till vagnen... jag besvär er, mingfört f Men detta hastiga beslut liknade för mycket en löjlig kapris, att herr och fru de Ville