Aftonbladet – 13 april 1855, sida 1

PARIS KATAKOMBER ). FAf ELIE BERTHET, Philip, som ej ett enda ögonblick förlorat Theråse ur sigte, störtade nu fram med blixtens hastighet; Chavigny följde honom först, sedan Salomon Hartman, hvilken sprang med mera lätthet än man kunnat vänta af hans år. De rundt ikring slätten posterade polisagenterna kallades äfven ur sina gömställen af den öfverenskomna signalen och störtade från alla håll fram för att mota qvinnoröfvaren. Denne var likväl ännu ensam midt på slätten och undvek genom sin förvånande vighet och styrka de talrika motståndarnes angre Pp. Han sprang oaktadt bördans tyngd lätt från den ena sidan till den andra, hans nakna. fötter syntes knappast vidröra marken. Först ilade han åt förstaden till, som för att uppnå Tombe-Issoire, men fienderna spärrade honom der vägen. Då vände han om: till skjulet; å detta håll afskar en enda man hans väg; önne man var Philip, som djerft mätte sig med honom i styrka och mod. Lussan uppnådde honom snart och slet ändtligen Therese ur hans armar; den unga flickan föll halfdöd af fasa på gräset. Skona honom icke, Philip! utropade hon med genomträngande röst; hämna oss begge, han har-skilt oss för evigt! ... FE Philip störtade emot Medard med dragen värja; han hoppades att en strid på lif och död skulle ega rum dem emellan. Medard syntes också i början böjd derför, men plötsligen ändrade han tankar och ilade raskt framåt mot skjulet; antingen bade han något hemligt skäl att undvika striden eller fruk) Se A. B. n:o 30—41, 43, 44, 46, 47, 49—59, 62—066, 68, 71—81, 83 och 84.