Aftonbladet – 12 april 1855, sida 3

Få MP as a SFSR ASS ARA UUAPERRARRRIGS en till stöd för mötets opinion omfattade mening, att utgångspunkterna å våra kuster böra egna sig för den skyndsammast möjliga förbindelsön med verldens öfriga civiliserade nationer, och riktningen af linierne atstakas så, alt den sätter den möjligen största deleno af ländet i beröriag med utgångspunkterna. i I begge dessa hänseenden har uppmärksamheten företrädesvis blifvit riktad på någon hamn vid östra kusten och någon af de skånska hamnarne för Östersiöhandeln, samt någon hamn på vestkusten, i höjd med Juatlands Norra udde, för den öfriga verldshandelr. Dessa tre punkter synas otvifvelaktigt vara de för handeln vigtigaste och utgöra sälunda de blifvan.:e stambanornas naturligaste utgångspunkter, ett förhållande som redan blifvit insedt och erkändt, sedär, till följd af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers gemensamma äsigt, Stockholm, Malmö och Göteborg blifvit såsom utgångspunkter antagne. Beträffande riktningen inom landet af den nu hufvudsakligen ifrågaställde stamlinien från Göteborg, hysa vi den föreställning, att dethär ofvan antydda syftemål, hvarigenom så stor del af landet som rhöjligt skalle sättas i-förbindelse med denna rörelsens utgångspunkt, endast kan vinnas genom dubbel sträf van, dels att nämde stambana i möjligaste måtto förbindes med våra naturliga vattenkommunikationer, sjöarne Wenern, Wettern, Mälaren och Hjelmaren, och dels att de begge, redan beslutade stambanorna föras hvarandra så nära, att sambandet dem emellan fättast kan tillvägabringas och predukten af dessa kommunikationers samverkan landet t ligodogöras. För norra delen af stambanan Stockholm-Göteborg har grundsatsen i afseende på förbindelsen med tre af dessa vatten redan blifvit af Eders Kongl. Msj:t i nåder gillad: derigenom att: sjöarne Mälaren, Hjelmaren och Wenern skola af Köping-Hultbanan beröras. Återstår således endast sjön Wettern; som iansgende till sitt centrala läge torde kunna anses åtminstone lika vigtig som någon af de tfr ga nyss nämda insjöarne. Vid: en jemförelse emellan de särskilda, genom Vestergötland föreslagna linierna, torde Eders Kongl. Maj:t i nåder finna uppenbart, att de banor, som skulle dragas vester om berget Billipgen, hafva en afgjord riktning att aflägsna sig från Wetterp, ds deremot den öster om Billingen föreslagna närmar sig denna stora insjö med sina flere hamnar, eller med andra ord: att de begge vestra banorna hufvudsåkligast afse att gagna de vestra delarne af Vestergötland, då deremot den östra Billingsbanan i och med sig har en tendens att upphemta röreölsen äfven från de östra delarne af Sverge. : Betraktar man åter frågan om de begge stambanornas förening med hvarandra, så företer sig emellan de tre föreslagna linierna samma. skilnad. De vestra riktningarne aflägsna vestra och södra stam: banorna från hvarandra, då deremot östra Billingsbanan förer!de begge stambanorna hvarandra till mö tes sä nära som möjligt. Jemföras med hvarandra de föreslagna alternativerna, med fästadt afseende tillika på föreningsbanåns längd i förhällande särskildt antingen till Skarabanan eller de såkallade vestra eller östra Billingsbanorna, bör till den sednares fördel jemväl åberopas, att hon ur denna synpunkt äfven har företrädet att blifva den kortaste; och fastän vi icke vilja inblanda oss i de stridigheter som enskilda lokalintressen framkallat inom Vestergötland, kunna vi dock icke återhälla den, på statistiska grunder byggda åsigt, att östra Billiogsbanan dessutom torde förtjena Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet framför de vestra bansträckningarne, derigenom att den förra kommer att genomskära de bördigaste, på naturprodukter mest omvexlande, men rä afsättning för närvarande mest vanlottade trakterna inom provinsen, samt äfven i detta hänseende medför större gagn än någon af de andra linierna: Skulle deremot ifrågavarande stambana dragas vester om Billingen, blefve förbindelsen med Wettern, vid nägon nordligare punkt än Jönköping, alltför betydligt försvärad, i följd af. det mellanliggande Billingsberget, från hvars östra sida en bibana utan svårighet kan läg gas till Hjo och sämedelst äfven gagna trafiken för alla de orter, som genom segelleden öfver Wettern hafva beröring med denna hamn. En sådan bibana torde pröfvas vara förtjent af desto större uppmärksamhet förrörelsens framtida tillväxt, som Wettern vanligen är segelbar flera mänader längre än kanalen och föjakiligen ät de norr och. öster om denna sjö belägna provinser erbjuder större och säkrare fördelar i afseende på kommunikationen med den vestra stamlinien. Utom de nu anförda skälen till förmån för den östra Billiogsbanan, erbjuder sig äfven ett annat, hvilket, vid mötet jemväl antydt, endast af ena ÅR ledning nu underdänigst äberopas. Ty äfven i detta hänseende intet vore nämndt, äro vi mer än öfvertygade, att Eders Kongl. Maj:t i alla händelser skulle åt deuna: del af frågan egna den mest högsinnade och vidsträckta granskning, Det torde emellertid vara oss i näder förunnadt att yttra vär underdåniga tanka om vigten för landet i dess helhet, att stambanan emellan Stockholm och Göteborg finge sin riktning så nära den stora centralfästningen Carlsborg som omständigheterna det medgifva. De fördelar, som häraf i krigstid skulle kunna hemtas för skyndsamma transporter, förnämligast af trupper och krigsmateriel till och från denna hufvudort, isynnerhet sådan en vestra och södra ståmbanorna före: rande länk fullkomnat denna del af Sverges jernrägssystem, synas vara för mycket påtagliga, ab cke redan hafva förvärfvat sig Eders Kongl. Maj:ts vädiga afseende vid valet af den ena eller andra! af le föreslagna banriktningarne. Dä säledes den östra Billingsbanan. mer än någonlera af de vester om denna bergshöjd föreslagaa, iiderlättar förbindelsen mellan vestra. stamlinien ch våra inre :vattenkommunikationer; dä. den senomskär bördiga, i afsättningsväg hittills vanottade trakter till en större utsträckning, än ägon af de andra banriktningarne; då den, med länsyn till stamliniernas förening i rörelsens nängdubblade intresse; är kortare än någon af de friga och mest närmar sig södra stambanan; då den, följd af sitt blifvande läge, har en naturlig tendens tt upphemta rörelsen frånflere inre delar af landet, n de vestrå banlinierna, och då den ostridigt torde jöra anses vara den i strategiskt hänseende vigtigate; sä hafva ock de vid mötet härstädes närvaradde nsett sig kunna nå dd nulntasgig till: om iongl. j:ts nådiga godtfinnande nu unde da ed rg däträ Bilingsbaran vger fråmtör dö i estligare rigtning föreslagna ett öfyervägande föreräde i fosterlandets stora och verkliga intresse. Fastän Eders Kungl. Maj:t icke funnit. nödigt att ämnet höra invånarne i den landsort, från hvilken frågavarande uppdrag är oss lemnadt, hafva vi likäl destomindre tvekat att inför E. K. M:tstron sökt HH Ö ee be nn Mm ån SC mn Se ad oo Ph Rn a PA ägga uttrycket af ofvanstående åsigter, som vi sökt rigöra dem frän hvarje enskildt lokalintresse och bålane dermed förenade detaljförhållanden som föränedt de stridiga meningarne inom. Westergöthlandd. fed full tillförsigt till E. K. M:ts upphöjda tänkeatt äro. vi förvissade att E. K. M:t icke skall med nisshag upptaga denna underd. framställning frän en provins, angränsande till två andra, genom hvilka egge de första, på statens bekostnad: byggda jernägarne i vårt land komma att sträcka sig. Härnti afvå de vid mötet i Jönköping närvarande ansett sig ga en. stödjepunkt förs sitt. tillgörande att i enaf osterlandets vigtigaste angelägenheter pnderdäniget ramlägga sin mening, till det afseende E. EK. M:t erå i väder behagar fästa. Med djupaste undersätlig vördnad, nit och trohet amhärda Stormäktigste, allernädigste Konung! Eders Kongl. Maj:ts allerunderdånigste och tropligtigste tjenare och undersåter I E. W. Nordenfeldt. Arvid Ribbing.. Öfverste. Bäradshöfding, F. Lundströms. G. PF. Asker, H. Köj. Fabriksidkare. Borgmästare. Major. J. M. Almqvist. Gust. Westman.!