Aftonbladet – 11 april 1855, sida 2

Hon kunde: ej fortsätta; snyftningar qväfde Berines-rösts. hon gick:hastigt :ut: -PHilip vände sig m till Chavigny, hvilken under hela detta uppträde bevisat den utsöktaste: takt, -och fattade Hans arm. De lemnade hotellet. I början gingo de häftigt framåt! och läto slumpen leda sina steg; Chavigny lät föra sig med den eftergifvenhet som andras lidanden alltid inge oss. De begge vännerna hade ej. vexlat ett enda ord; och likväl hade de förstått hvarandra. Vid inträdet påren mörk, föga besökt gata, syntes Philip ändtligen något återkomma till sig sjelf och saktade sina steg. Välan -Chavigny,, sade.:han med upprörd röst, vi räknade ju på att berättelsen om ditt äfventyr skulle förskaffa oss några upplysningar öfver den arma flickans historia... vi misstogo oss icke. Abben framstammade några otydliga ord, Jag förstår dig icke,, återtog Philip otåligt, Hvad tänker du om allt det här ? ;Jag? ... ingenting... hvad du vill, min stackars Philip! Ivad för slag! har du icke en egen mening; ett råd, ., tröst? Efter du fordrar det, Philip ,;, Så--så råder jäg dig... att icke alltför mycket brådska med... brölloppet. Tig I utropade Philip; du har då också förstått? ... olyckliga Theråse... Chavigny, Chavigny, det blir min död! Han började nu åter springa och-drog den stackars Hlla abben medsig, Hvilken förgäfves uppbjöd hela sin förmåga att lugna sin väns gränslösa oro: 53 AU DÖDSTRÅDET. 2: På den för mötet bestämda aftonen! gingö Philip och Chavigny, sedan de passerat Bar