Aftonbladet – 11 april 1855, sida 2

UTRIKES. DANMARE. Regeringen ärnar anlägga en ny telegrafinie melian Kiel och Rendsborg längs kanaen;--hvarigenom Kiel kommer i-direkt förvindelse med den stora nordiska telegraflilien. -— Från Helsingör -skrifves den 3-April: Stora ismassor betäcka sundet. Isen har ännu betydlig tjocklek, och när de lösryckta isstyckena presas af strömmen mot den fasta isen eller mot land, skrufvas den högt i vädret, brytes med:en knall såom ett gevärsskott, och detta upprepas ofta och den sommer nu att ligga i oordentliga lager af flera alars höjd. På flera ställen har den förorsakat föridelser, den har kastats upp på flera stöllen tversjfver strandvägen, den har knäckt och splittrat en af de stora ducdalberna vid Helsingörs brohufvud, och ett stort skepp har den kastat upp på här varande skeppsvarf. Detta kaos af upptornad is bildar ett vackert naturskädespel, dä den salta isen har en bläoch grönaktig avstrykning, som utbreder öfver massorna ett magiskt skimmer, så att man tycker sig försatt ned uti bergens schakter., FRANKRIKE, c 20 000 Monitören förklarar sig bemyrdigad tillkännagifva, att kejsaren och kejsarinnan sjelfva -ämna bland de saker, som komma-att på den stora expositionen utställas; utvälja de föremål, af hvilka. de önska:-komma -1-besittning, och komma de ej att mottaga något slags skänker. sl En pariserkorrespondenttill-Börsenhalle säger, att anledningen: till hr Drotyn de VHuys resa till Wien skall vara den, atthr de Bourguenay visat sig allt för släpphändt i afseende på de båda första garantipunkterna. — VYIYSELAND, 25— t Preussen. General Wedell återkom den 1 April från Paris till Berlin. Från trakterna kring Weichselfloden omtalas stora förödelser, förorsakade genom öfversvämningar. Svarta Hafvets.: so as Hamburger Correspondenten meddelar följande skrifvelse från lägret utanför Sebastopol af den 13 Mars: Per Sedan den 6 om aftonen, då underrättelsen hit ankom om kejsar Nikolai död och säsom en löpeld utbredde sig bland vära armåer, befarar man att den nye czaren skall föranleda ett fredsslut eller ätminstone en längre vapethvila:och derigenom söka beräfva oss frukten af vöra mödör och aran af vår seger: Dylika axingar tyckas också hafvå bemäktigat sig öfverbefälhafvarne, ty dessö skickade genast till Eupatoria för att källa? Omer Pascha till ett krigsråd. Dödsposten hade det g da med sig för oss, att den änyo fastare tillknöt de redån ganskå lösa banden af endrägt mellan engelska och franska soldaterna. Denna händelse, som icke rörde blott ew nation, gaf anlednirg till mindre uppretaude konversationer, och sedan hafva också de eljest nästan dagliga. uppträdena mellan de bäda nationernas: soldater upphört. Lord Raslan lät genom lord Burghersh meddela un derrättelsen om Nikolai död åt Sebastopols kommendant, hvilken likväl icke ville sätta -nägon tro till densanima, . Till och med ännu i dag skall det vara en hemligbet för de belägrade — utom: de högre cfficerärne — att deras monark gätt till -en-antan verld. Lord Raglan skall, som det; pästäs, till följd af två skrifvelser, den ena från 6ögelska krigsministern, den andra från prins Albert, säga somliga, från kejsar Napoleoa pästå andra, hafva äterkallat sin afskedsansökan. Den gamle marskalsen, som troligen förut blott af den härda väderleken hindrades att vistas längre ute i det fria, söker på bästa sätt. att godtgöra hvad som kan vara försummadt; han gör ansträngningar och ådagalägger en -krafiy-som efter allas åsigt vida öfverstiger hvad man kunde vänta af hans år. Han intresserar sig ganska mycset för den nu redan förbi Kadikoi och nästan till höjdernas fot färdiga jernvägen, förmedelst hvilken nu ofta på en dag mera materiel föres till lägret än förut pen bel vecka. Tranmsporten upp pä höjderna måste visserli gen ännu alltjemt ske genom mennisko: eller kreatur, men är icke häliten sä ansträngande, som: förut, då man först måste vada genom gyttjan, som fanns mellan Balaklava och höjden, och sedan måste uppklättra till den sednare, som då: var-ytterst slipprig, men nu är fullkomligt torr och gängbar. General Caunrobert har för afsigt att leda enbibana frän Kadikoi till Kamiesch. Jag hoppas att detej skail komma så långt, ty före början af Maj skulle den svärligen kunna vara färdig, och innån dess -mösta väl Sebastopols öde äfvensom värt tillhöra det före flutna— antingen det nu blir till vår fördel eller icke. At I går hölls krigsråd, i hvilket amiralerna Lyons och Bruat samt Omer Pascha deltogo och dervid det åter skall hafva -tillgätt ganska stormigt. Man berättar att Omer Pascha. vägrat att ännd lemna Eupstoria och öfvergå till offensiven... , Han -skall-ha förklarat art antinged had fräröryckte emot Simferopol eller Bölbek, så skulle han vära lika hötad i flanken och fronten och kunde, i fall de öfverligsna ryska stridskrafterna tvungo honom till återtåg, lätt mista hela sin tross. För öfrit vore passagen till Belbek synnerligen svår, derigenom; att den afskäres af floderna Bulganak, Alma och Katscha, och slutligen hada ryssarne befåstat hvarje i strategiskt hänsgende bruk. bar höjd bakom Belbek ända till Inkerråan, Han skulle derföre nödsakas gifva sin arm6 till pris åt den fuktansvärdaste eld, utån att vara säker om framgång, då hvarje höjd måste särskildt stormas. Alla röster — berättar man vidare — höjde sig, med afseende på ett kanske snart förestående vapenstillestånd, emot en längre overksamhet af Enpatoriaarmen, hyarpå Omer Pascha ganskamoquant hänvisade på Sebastopols länga belägring och icke otydligt lät förstå att de allierade utan hans hjelp mäste öfvergifva det med så mycken ponp började arbetet. Härpä hade general Canrobert tjenat honom med anspelningar på det misslyckade fälttåget emot Montenegro, men lord Raglan slutligen åters ställt det goda förståndet. Derpå beslöts — vi ätergifva naturligtvis blott rykten — att man skulle afvakta piemontesernas ankomst och genast efter deras landstigning öfvergå till afgörande operationer: Till dess skulle fästningen oupphörligt beskjutås. Genast efter piemontesernas ankomst skulle dessa: användas med till stormningen under det lord Raglan i förening med franska divisionerna Bosquet och-Pelissier skulle forcera ryska positionen på andra sidan Svarta floden och Omer Pascha angripa förskansningarne vid Belbek, — Då man ville närmare bestämma sättet för det sist nämda anfallet, visade det sig att Omer Pascha ingalunda kommit oförberedd till krigsrådet, ty då han tillfrägades om sin mening, framdrog han under sin uniform två redan fullkömligt utarbetade anfallsplaner — den ena för offensiven Mot-Iimfsrca pol och den andra för operationerna not Belbek, och visade en så stor specialkännedom Om ryska försvarsänstalterna och stridskrafterna att våra generaler föllo i förvånt ing.