Aftonbladet – 11 april 1855, sida 1

förfärliga sinnesslöhet... Jag vill förbereda henne på ert besök... Se här under tiden hennes dagbok; läs. den Philip, och ni skall se att det. arma barnet alltid i sin olycka tänkt på. er!x Lussan hade: ej hunnit genomläsa dessa naiva och känslofulla blad, innanfru de Villeneuve: återkom: och bad de begge: vännerna följa sig: Jag Kar icke namngifvit er, sade hon till Philip; jag anmälde endast ett besök; hon hvarken vägrade eller antog. Ack min Gud; huru få henne glad, liflig och älskande som förr I De inträdde i en elegant boudoir; Therese var insvept i en hvit medrika spetsar garnerad peignoir, hvilken bjert kontrasterade emot de. usla kläder hon burit aftonen förut: Hon satt i en litet soffa med ryggen vänd mot dörren och afvaktade orörlig de besökandes ankomst; vid Philips åsyt spratt hon häftigt till och uppgaf ett lätt rop. Sedan kastade hon sig tillbaka på soffan och dolde ansigtet i sina händer. Philip var bestört öfver detta mottagande. Thårese, dyra Theråsen, saderhan med rörd röst, känner ni icke igen mig?... harni ej ett enda vänligt ord: åt. den som: så varmt älskar er?p Den olyckliga unga. flickan framhärdade i sin tystnad. I sanning, mitt barn,, sade fru de Villeneuve litet otåligt, jag förstår dig icke. Nu sedan du. blifvit något uthvilad borde du väl åtminstone komma. ihåg hvad artigheten forldrar... och om någon har rätt till din eri känsla och tacksamhet, är det väl Philip de j Lussan, hvilken jemte abbå de Chavigny, hans i vän, så modigt utsatt sig för de största faror, li hopp att lyckas rädda dig.