Aftonbladet – 11 april 1855, sida 1

gen, hvarest hon gråtande läste i sin dotters dagbok. Hom emotiogi abbån, hvilken Philip presenterade för Henne som om: han: varit en gammal vän till familjen, och tackade honom. varmt. för den lifliga tillgifvenhet han visat Therese. Ack, mina herrar., sade hon med rörelse och visade på pappersöladen: hvilkahon ännu höll i sin hand, om. niviaste hvad det arma barnet lidit! hon bodde i ett hål utan luft och utan ljus; ... i fjorton dagars tidibar hon endast lefvat af mjölk och bröd..., Säg, min fru, sade Philip. sorgset, har ni genom denna dagbok kunnat erfara orsaken till den djupa förtviflan som förtär den arma Therese? Eller ger den några noggrannare upplysningar öfver hennes afskyvärde bortröfvare. Nej, herr de Lussan; och fastän. hon nu icke längre borde tänka på det förflutna, sedan hon återkommit till oss, öfverlemnar hon sig likväl åt en så djup: sorg att den; ibland nära på öfvergår till vansinne, Förgäfves bönfalla vi henne att siga oss orsaken till.sin numera oförklarliga ångest; hon vill ickeen gång yppa hvar det hus Ligger i hvilket: hon så grymt lidit; hon lär ha lemnat detta ställe om: natten, mem mera synes ho ej. veta... ack, om: dansösen: Sylvia: ville: tala... hon skulle nog hjelpa. oss upptäcka sanningen; ty jag tviflar ej. ett-ögonblick påatt det är henne hvilken vi ha att tacka för vår dotters räddning!... Men hon är naturligtvis i högata grad uppbragt öfver det sätt hvarpå.abber dissan från Val-de-Gråce belönat hennesstjenster, och hon har minsann ganska rätt... Hvad säger ni, min frun; utropade Chavignyy hwvenv är den Sylvia om hvilkenoni talar? ...2: En af edra. bekanta, herrabbe,, svaradefru de Villeneuve med ett svagt leende; ja hon