PARIS KATAKOMBER ). Af ELIE BERTHET. Då passar det sig ju alldeles förträffligt, ty jag bar just nyss fått en order från polisministern att i afton infinna mig hos honom. Men om denna kallelse gäller gångarne, som jag förut tänkte, så bör du också ha fått en dylik order. Ja, det har jag fåtts, sade Lussan, hvilken under sina allvarliga sysselsättningar, glörit denna sak. sdet var alltför väl att du påminde mig. Vi böra berätta allt, Chavigny, med undantag af några för sjelfva ämnet främmande biomständigheter. Men den uslingen Bonnard har väl skyndat sig att undkomma, kan jag tänka ... Det hoppas jag åtminstone. Hör på Philip och blif icke häftig! tror du då icke. att jag vet hvad han förtjenar? jo mycket väl; han är procentare, falsk. myntare, allt det der är sannt; han ämnade mörda mig och öfverlemnade mig, tills det afgörande ögonblieket, åt en stor förfärlig cyklop, hvilken oförskämdt krossade mina fingrar och dessutom: förödmjukade mig på det grymmaste vis; sådant der ropar på bämd det vet jag; men betänk, min vän, att jag också har saker att förebrå mig mot Bonnard: jag ville förföra hans hustru och bar obarmhertigt hånat och retat honom sjelf. Derför, ser du, vill jag icke alltför hastigt angifva honom utan leäma honom tid att komma undan hvilket han icke lär underlåta så fort han varsebbfvit min flykt; föröfrigt så är jag väl skyldig den stackars lilla Rogette en smula medlidande, ty hon är då alldeles oskyldig i sin mans brott.a ) SoA Bone 30-41, 43,44, 46, 47, 49—59, 62—66, 68 och 71—81.