Aftonbladet – 4 april 1855, sida 3

Article Image
Åt a a VV vw 0 HH BLANDADE ÄMNEN. Hellan . Stockholm ech Balaklava kommer inom kort att finnas en enda, sammanhängande elektrisk telegraflinie. Från Stockholm gär, som vi alla veta, en elektrisk träd till Helsingborg;äden fortsättes derifrän af en underhafstelegraf till Helsingör och Köpenhamn, gär vidare, än under jord än under vatten, till Hamburg, derifrån till Wien, Buckarest och Varna. Sä längt är allting redan färdigt. Frän Varna kommer den att fortsättas till Balaklava medelst en i Svarta bafvet nedlagd tråd, och det lär väl ej dröja länge innan äfven detta afständ upphäfves genom den underbara kraft hvars yttringar med tankens hastigbet genomlöpa de största rymder. Tråden, som skall förena Varna med Balaklava (ungefär 60 engelska mil läng), var nemligen redan den 15 December sistlidet är färdig att afskickas till sin bestämmelseort. — En qvinlig Pharmaceut. I Köpenhamn cirkulerar i dessa dagar ett rykte, som för egenhetens skull torde förtjena omnämnas: Det berättas oemligen att i en stad på Seeland gjorts den upptäckt, att en pharmaceut på stadens apotek, hvilken varit engagerad derstädes i en längre tid, skall vara — ett fruntimmer. Samma person har förut konditionerat på Fyen, och redan der skall man hafva byst den till visshet gränsande förmodan, att det vore ett fruntimmer, dä sä väl rösten som väsende och manår i det hela taget skola hafva antydt detta. Dä man nu i de sednaste dagarne lärer hafva erhällit ett lefvande bevis på riktigheten af nämde förmodan, har hvarje tvifvel försvunnit, och rapport om händelsen har insändts till sundhetskollegium. . — Sällsamma råkningar och qvittenser. Till Christiania i Norge forslas om vintern oräkneliga släddon med bräder, och oupphörligt fortfar hvimlet af bönder, hvilka till upplagsjlatsen derstädes framköra sådana. När de levererat, skrifver på stället varande inspektoren på deras rygg med krita stora tecken, hvilka, för brädherrn, antyda antalet af bräderna samt orten hvarifrån de kommit. Dä ser det ganska putslustigt ut, när bönderna, med denna egna vexel på ryggen, sä fort de kunna, springa eller ila till grossörens kontor. Hvarje uppehäll eller hvarje annat göromäl kusde nemligen sätta tecknen på rocken i fara att bli bortsuddade, och då skulle de ovilkorligen förlora sina fordringsbevis. Komna till kassören, behöfva de ej säga ett enda ord: De presentera endast ryggen och bli genast utan all gensägelse betalda; och klädesborsten, hvarmed kassören öfverfar deras rygg, är qvittenset på betalningen. (Postbudet.) — Atmosferisk brefpost.. Engelska och amerikanska tidningar tala om en uppfinning (bvarom redan för längre tid sedan nämts nägot i A. B.), att befordra bref och till och med mindre pakeier med eo hastighet af 60 geografiska mil i timman, hvilket skall ske uti rör, deri nämde föremäl framdrifvas blott och bart medelst lofttryckning, Såsom ie, hvilka hufvudsakligen sysselsätta sig med lösningen af denna uppgift, nämnas en hr Nothomb, infödd belgier, numera borgare i Boston; vidare en engelsman, hr James, och tre fransmän, hrr Audraud, Tessit de Motay och Ador. Den sistnämde, som lärer vara den egentliga upphofsmannen till uppfinningen, bar redan begärt patent på densamma hos engelska, franska och amerikanska regeringarne. Det hufvudsakliga af uppfinningen, så vidt den kunnat uppfattas af de något dunkla och ofullständiga beskrifningarne, år följande: De särski:da poststationerna skola förbindas medelst två parallelt bredvid hvarandra giende rör, som kunna ligga öfver eller under marken och vara konstruerade af metall, trä, eller till och med vegel. Vid hvarje hufvudstation sätter en ångmaschin i rörelse en loftpump, som inårifver lufien i det ena af nämnde rör, medan han utsuger den ur det anära, hvarigenom en fortvarande stark luftström åstadkommes i båda rören, utefter hela deras längd, eburu i motsatta riktningar. De ät dessa Juftströmmar anförtrodda bref och paketer äro inneslutna i ett slags lätta kulformiga brefväskor, som äro förfärdigade af kautschu eller något annat elastiskt ämne, så att de alltid ösonblickligen ätertaga sin ursprungliga form, Dar häftiga siötar de än må få vidkännas under sin färd genom Tören. Emellan rörens och de kulformiga orefväskornas diamet:ar måste naturligtvis vara ett visst förhållande, och man antager, att om rörets diameter är t. ex. 18 fot och brefväskans 15, så skall denna, då röret (som man mäste supponera) göres sä rakt som möjligi, sälian eller aldrig komma i konfiikt med dess sidoväggar. i Vid hvarje station är, till väskans emottagande, anbringad en, med ett lock af klar kristall försedd låda, som -står i omedelbar förbindelse med rören. Hvarje af dessa emottagningslådors är försedd med två ventiler, som kunna öppnas cch slutss utantill och sålunda helt och hållet elier till en del afbryta luftströmmen. Den ena af värmde ventiler har en mängd små hål, genom hvilka den väskan föreströmmande loften kan fritt utlopp, så att väskan icke med för häftig fart inträffar i lådan. Det första hon är framkommen nedfaller den andra ventilen, hvarigenom jufiens ytterligare pätryckning afbrytes. Så shart brefväskan nalkas en station, stöter bon på en fjeder, som sätter i rörelse en ringklocka, hvarmedelst den vid stationen anställde pSpassaren väckes till uppmärksamhet. Denne öppnar väskan och uttager de till hans station adresserade bref och paketer, hvarefter ban åter inlägger henne i röret och öppnar, den luftströmmen bejdande ventilen: Väskän fattas nu äter ögonblickligen af iuftströmmen och befordras till. nästa. station. Kostnaderna för åstadkommandet af denna mekanism beräknas blott till något mer än 20,000 rår pr 1 cngelsk mil och underhållskostöaden till 5 å 7000 rår för 50 engelska mil.

4 april 1855, sida 3

Thumbnail