Aftonbladet – 3 april 1855, sida 1

in i min kassa, liksom vissa judskirkar pläga, hvilka polisen iske nog bevakar?, Har jag sagt att ni skapar nspta ecus, jag? . . . långt derifrån! I så fall har jag uttryckt mig-illa -.. men kom då hit, fru Bona nard, så att Man får beundra er på närmare håll. Vid min heder, jag svär, er hustru är minst fyratio år yngre än ni, käre vän, hela verlden tar henne också för er -utter. vMin herrels Se så Bonnard, låtsa icke nu vara sv a nog vet man i alla fall huru ni vårdslösar det vackra barnet; ni är ju borta hvsrje afton till långt in på natten utan att någon menniska vet hvar ni håller hut. Denna gång blef procentaren askfärgad, Det är. .. det är förtal ! stammade han sedan han några ögonblick varit träffad. liksom af åskan; jag är en hederlig och fredlig man, ingen af mina grannar kan någonsin söga sig hafva träffat mig ute efter klockan 8 på qvällen.s så sÖgh ändå är ni icke hemma, det må väl jeg, för fan, bäst veta. ..n Fru Bonnard, hvilken ej förstod den Jilla abbens gåtlika yttranden, gaf den öfvermodige ynglingen oupphörligt bedjande blickar för att bringa honom till tystnad, men Chavigny fäste ingen uppmärksamhet dervid. Nå väl Bonnard, återtog han, hur går det med de der åundra pistolerna som ni skulle låna mig? Procentaren var först orörlig som om han ej hört abbens oförskämda fråga, men efter en stunds förlopp. öppnade han hastigt: den stora jernbeslagna kofferten, hvilken stod vid hans sida, och tog. derutur en näfve guldmynt, ilka han oräknade lade framför plågoanden, Nå men hvad fänker ni då på i dag? s... och qvittooeh revers sen!... jag börjar min