Aftonbladet – 2 april 1855, sida 2

handlat orätt mot dig min dotter, men våra omsorger, vår ömhet skall snart utplåna minnet af dessa orättvisor. Du är ju vårt älskaj barn! Jag lofvar dig du skall blifva lyckigl ET ja, min älskling ! utropade den tjocke financieren, din mor och jag hafva beslutat aldrig mera göra dig ledsen . . . jag skall gifva dig så mycket pengar du kan bära... ja du skall få så mycket att du kan kasta ut dem genom fönstret om du vill. ... Det skulle riktigt Toa mig att se min lilla Therese kasta pengar genom fönstret ! Theråsesvarade endast med ett fånigt småleende. ör Den lilla är i sanning helt förlägen att visa sigi pigköstynb, utropade, abbedissan... Min tiud, hvarifrån kommer den arma flickan? SNi har rätt, abbedissa, sade modren som hittills ej bemärkt sin dotters drägt; min Gud! bvem har kunnat styra ut dig på detta sätt? Jag . .. jag vet ejs, stammade fröken de Villeneuve. Huru ! mitt barn. vet du ej hvilka dessa uslingar äro som vågat hålla dig fången? Vi mäste taga reda på dem för att hämnas dig Eniblixt af medvetande glänste i Thereses ögon. la, jan, återtog hon med viddhet, vhämna migl!... hämna mig! De närvarande förskräcktes öfver det hemska uttrycket i hennes ansigte. Lugna dig, mitt älskade barn,, återtog modren mildt, sög oss hvarest dessa elaka menniskor bo, som behandlat dig så grymt. aJag vet ej. i Jag fruktar ty värr! att hon i detta ögonblick ej kan upplysa oss deromp, sade fru de