Aftonbladet – 31 mars 1855, sida 3

CIO BLANDARE ÄMNEN. — Kosrew Pascha (ur Times). Ingenting ir mera egnadt att väcka oss till beiraktelser öfter tidernas vexlingar, öfver staters storhet och förfarl, ån bortgängen af en på år rik man, hvilken som ögomvittne och handlande person deltagit i en läng serie af vigtiga händelser. Turkiet har nyligen förlorat sin äldste, sin rikaste och, i mängas tanke, sin visaste siatsman. Kosrew Pascha är icke mer. Man skall kanske fråga, hvad Kosrew Pascha varit, och hvaxför underrättelsen om hans död skulle väcka verldens deltagande och af hans landsmän emottsgas med en kär sla af nästan vidskeplig skräck. Jo, med denna gubbe jordades den siste representanten af osmanernas rike, sädant det var under Ludvig XVI:s och Catharina II:s dagar, då man ännu med undran blickade på den nyaste resanden frän Konstantinopel och skref österlindska sagor om stortärken och hans psschar af tre sästsvansar. I sjelfva verket har Kosrew också under ästan hela sitt lif sett nämde insignier på satrapvärdigheten bäras efter sig. Han dog den 1 Febr. 1855 i sit 79:de år. På den tid, då i Frankrike Ludvig XV mnalkades slutet af en vanhederlig regering, då Engiand skaka. 1es af de genom Wilkes uppväckta pöbelemöterna, och: 12 engelska kolonierna i Amerika började yrka på an rätt till sjelfbeskattning, sågs en lam, krokrygsig georgisk gosse utställd till salu på sl-fmarknaden i stambul I Turkiet är det vanligtvis ett skönt uts2ende och ett inställsamt väsende, som föra till rang och värdigheter. Det första felades Kosrew; men förnågan att röra sig omtyckt har aldrig i högre grad ianehafis af någon, vare sig fursteeller folkgunsiling. (vifvelsutan uppenbarades hos. bonom redan då den talent, som längre fram skulle göra honom wuimärkt, y han blef köpt för Abdul Hamids palats och för-ärfvade sig snart den kejserliga .nåden, under en pok då statens högsta embeten nästan uteslutande besattes med sultanens favoritslafvar. Iaom kort bief Kosrew anställd bo: den unve Mahmud, han som längre fram visade sig som den utmärktaste bland de urkiske herrskarne i sednare tider. Den vänskap ursten fattade för sin kammarherre blef varaktigare ia vanligtvis med ett sädant förhällande är fallet i )rienten, och Kosrew offrade sig helt och bället åt sin herrskares intressen. Abdul Hamid dog, och Selim blef bans efteriräådare. Mustafa mördade Selim, och Mahmud detroniserade Mustafa. Från denna tid Srjar egentligen Kosrew; framgångar; ban blefsereter ho3 Kapudan Pascha och lade grunden till sia ;fantliga rikedom. Utuämnåd till Pascha af Egypien, sterställde ban ordningen i detta land och gällde för a human och ganska skicklig man. Men en kraltullare ende framstod i den afrikanska provinsen : Mot vebemed Ali förmädde Kosrew icke halla sig uppe, ch efter en längvarit kamp mäste han gifva vika för len stuge albanesarens ränker och åt honom öfverlemna sin plats. Sedan var det Kosrews oupphörliga ,emödande av på allt sätt söka skada den lycklige nedtäflaren. Brytningen mellan sultanen och Mehened Ali ansigs som hans verk, och man vet, att då gyptiska armån framträngde mot Konish, den sesrande vicekonungen fordrade Kosrews hufvud som ett vilkor för freden. Men Kosrew lefde ännu länge nog, för att se Mehemed Ali, så väl som hans bäda efcersrädare, nedstiga i grafven, och veta den rebelliska proviosen äter vara underkastad padischas välde. Emellertid hsde Mahmuds gunstling erhållit nya zärdigheter och hopat nya rikedomar. En Kapudän Paschas post var fordom den indrägiigaste i turkiska ciket och kanske i bela veriden. Deune dignitsr hade surkiska marinen liksom på arrende. Han hade sig nemligen anslaget inkomsterna af Morea, af öarne i Arkipelagen och af några städer i Mindre Asien, hvaremot han var förpligiad att bestrida de till flotsans underhåll erforderliga kostnader; öfverskottet fick ban behålla för sig sjelf. Af ett så beskaffad: system drogo naturligtvis pascharne all fördei de kunde. Det lig dem föga om bjeriat huruvida sultanen bade en stark och välrustad totta; men desto mer att deras eget anseende måtte stiga och desas börs blifvs speckad. Kosrew visade sig som en förträfflig finansier der hans personliga intresse var med i spelet, och en Kapudan Paschas befattoiog gjorde honom inom få år till den rikaste man i hela Tarkiet. Afven utförde han med mycken skicklighet åtskilliga politiska uppdrag. Paschan i Smyrna vågade år 1817 uppresa sig mot sultanen. Hade han varit ståthållare i en aflägsen, svårt tillgåvglig provins, så hade han kanske kunnat undslippa straff; men i en hamnstad, der han var lätt ätkomlig, kunde rebellen icke gerna räkna på någon framgång i längden. Emellertia satte denna uppresving den höga porten i icke liten förskräckelse, och Kapudan Pascha erhöll befallning att med sin flotta begifva sig till Smyrna. Dit anländ, begärde han ett samtal med paschan och bjöd honom till sig. Denne dröjde och rustade sig till motstånd, under ået han dock icke var älldeles obenägen att våga sig ombord på amiralskeppet, i den förmodan att Kosrew icke skulle våga göra hosom något ondt. Efier lång tvekan lydde paschan; men knappt hade han satt foten på amiralskeppets däck, förräa Kosrew gaf signal till hans afrättande. Att hafva i all stillhet befriat storhetren från en uppstuisig pascha, gällde på den tiden som en synnerlig förfjenst, och Kosrew stod högre i gunst än någonsin. nder Mahmuds hela stormiga regeting blef hans lyeka honom trogen, eeh ehuru han ett par gånger