Aftonbladet – 31 mars 1855, sida 3

Sedan söt mjölk stått i 28 timmar, i en medeltemperatur af 249 7, varierande emellan 23 och 269 35 utan att märkbart syrsättas, hade den skummade mjölken ganska god smak och höll sig fullkomligt vid kokning. Den erhållna gräddan slogs tillsammans i en liten tjerna, som hr major Gussander låtit för tillfället förfärdiga, enligt den sednare konstruktion vi haft äran omvämna (nemligen ea bleckstaf med tratt, i stället för en trästaf med kors), och nedsattes gräddens temperatur till 469. Tjerningen, som verkställdes i ett rum af ungefär samma temperatur, fullbordades på 4 minuter. Således erhölls 4 HF smör af 4!, kannor mjölk, hvilket, enär mjö:kens specifika vigt vid 4139 var 1033, gör 3,5 procent efter vigt. Genom kemisk undersökning å den ursprungliga mjölken utröntes att densamma innehöll 5,6 vigt procent smör, endast några få procent af smörets vigt hade alltså qvarstannat i tjernmjöl ken. Smöret var fast och godt. Tjernmjölken, ehuru inne hållande å lakmuspapper väl märkbar syra, hade utseende och smak -som god söt grädde Sedan vi sålunda gjort oss öfvertygade derom att mjölken kan vid en temperatur af ända till 239 å 269, utan alt märkbart surna, hålla sig den tid som erfordras för at all grädde, åtminstone så nära som på en mycket ringa avantitet, skall binna afsätva sig, anse vi hr major Gus sinders metod, hvarigenonr mjölken hindras från beröring med det minsta spår af gammal mjölk, vara i bög grad värd att rekommendera, Ielst denna metod medför vana vid renlighet och ordentlighet i allmänhet. Vi anse ock hr majorens, enligt hans uwppgift, redan: på flera ställen i riket utförda förslar, att hvarje halfår gifva dejan och ladugårdspigan en liten bestämd belöning, räknad efter tillverkningens belopp, med vilkor att de iakttaga snygghet och ordentligtet, särdeles väl grundadt. . Hufvudpremissen rörande aktsamhet för gammal mjölk anse vi fuilt riktig, enär kändt är hurusom en liten qvantilet sur mjölk under vissa omständigheter förmår syrsätta en nära nog obegränsad qvantitet söt rojölk, ett fenomen, som tillskrifves en ännu ej mycket utredd orsak, af Ber. zelius benämd katalytisk kraft, men hvilket under sommarvärmen dagligen visar sig i afseende å på vaxligt sätt bebandlad mjölk. Hr majorens mjölkkärl med tjerna och öfrige redskaper anse vi ganska ändamålsenliga, ÄfvYensom hela gången af hans metod från och med mjölkningen sill och med smörberedningen., — — — — — — Stockholm den 46 April 4853. a Carl H. Boheman. L. J. Wallmark. xedan hr majoren P. U. Gussander, uppå ahfhodan af undertecknad sekreterare, haft godheten här i staden före vsa begagnandet af de utaf honom inventerade mjölkkärl och smörtjerna saint redogöra för grunderna till den mjölk hushållning bemälde hr major framställt i dess tryckta arbete, under titel: Fu!lständig underrättelse om bästa sättet att erhålla den högsta nu kända vinsten af mjölken, varder uppå derom gjord begäran följande intyg härmed lemnadt, nemligen : att hr major Gussanders mjölkkärl begagnas hos flera possessionater inom Vermland, och att af dessa alla de, som vi haft tillfälle derom tillfråga, enstämmigt förslarat så väl belätenhelen med dessa kärl som vikligheten af uppgifterna om deras verkan; att de af her professorn och riddaren C. H. Boheman och öfver-. direktören och riddaren L. F. Wallmark, uti den 46 April 1853 meddeladt utlåtande, uvppgifne förhållanden blifvit vid härstädes anställde prof ytterligare bestyrkte, endast med den skilnad att tjerningen upptog här en tid af knappa 3 minuter; att tjernmjölken hade till smaken den största likhet med söt grädde, och att den deraf beredda glace var lika god och användbar som vanlig gräddglace; att med stöd så väl af opinionen i allmänhet i orten som resultaterna af den skedda förevisningen, det ifrågavarande behandlingssättet af mjölk och beredning af smör äro, så väl i anseende till den ekonomiska vinsten som renligheten och produkternas förträfflighet, af alla här nu kända de fördelaktigaste. Carstad den 14 Oktooer 1854. H. F. Oldevig. Kgl. Vermländska Husbållssällskapets ordförande. Frans von Scheele. Kgl. sällskapets sekreterare. Och synes af dessa, att det endast beror på att få rätta temperaturen i grädda uti mina tjärnor, då arbetet börjar, för att få ett fast och godt smör; och lå det kan ske på 3 å 4 minuter undvikas dessa stora kostsamma tjärnor, sam synes af nedanstående tillägg till min ofvan omnämde afbandling. För öfrigt står i ofvanberopade artikel: Sjelfsilande mjölkbunkar; borde beta: sjelfskummande; men hvilka åro så lätta att bålla rena att ett större barn kan sköta dem, och medföra sådana fördelar att jag tror att ingen som nyttjat dem kan neka, att de icke amorterade sig inom ett år, då deremot om häfvertar af glas skola begagnas, de mäste, såsom lätt förderfzade, omsättas flere gånger om året, och hvaraf skulle oehöfras en för hvarje bunke, för att vinna tid. Ått mjölken måste skammas nattetid i Folstein inder sommaren för att ej surna, bevisar att den ei ir rätt behandlad, ty efter min metod surnar den ej oå 24 timmar, vare huru varmt som helst, och ej en säng i åskloft. Att rengöringen af smöret skötes väl i Holstein kan ej bestridas; men min erfarenhet är att vatteosköljting, tills sista vattnet blir klart, gör samma gagn, ch gör att det genast derefter kan saltas och nedpackas; mähända är skilnaden att mitt smör är all teles syrfritt, som ej alltid är händelsen der. Saltaingen beror på förvaringstiden, från 1 till 2 lod på TE, n. b. Läneburger salt; visserligen kan det blifvs en liten besparing att begagna annat, men någon fullkomlig säkerhet vinnes ej dermed. I Holstein ayttjas ocsså endast Lineburger salt. Ostämne skämmer smöret om det genom syran förbindes dermed; erkännes; men att få grädde utan ostämne är ej möjligt, ty man får ej smör utan at let blir tjernmjölk, hvilken innebåller det fetaste ostimnet. Det skiljes dock derifrån under tjarningen och tvättningen, så vida gräddän varit follkomligt söt. I alla andra bässeenden iostämmer jag med förfat (aren, som bäst synes af min för 3:ne är sedan utsifna afbandling i mjölkhbusbållningen. Tillägg till ofvannämnde afhandling, till rättelse för dem som redan hafva af mina kärl. 1:0 vid rengöringen af kärlena, pag. 47: Allt sken af mjölk som kan stanna qvar efter skumning m. m. tvättas bort i en särskild balia med en ren trasa uti endast ijumt vatten ur alla kärl, innan sista sköljningen i den på elden stående gryta med sjudande vatten, som ej bör blifva mjölkblandadt; men på det au den som verkställer det ej må bränna händerha, sältes en mindre svamp eller tillräckligt rent linne i en klyka, gjord af tvenne 43 tams långa pinnar, öfver: hvilka en ring ellef hylsa påskjutes för at klämma till, så att den sitler sgvar under.sköljningen; erfa renheten har visat att de eljest dertill begagna ljumt vatten, lå alltsammans är förfeladt. Mycket Jet vatten åtgår på detta sätt. 2:0 vid skumningen, pag. 25: Den mjölk som bör stanna qvar under gräddan bör ej aflutas, ty då går det mycket tungt och långsammare vid tjerningen Man bör ej tvjerna mer i en 35 kannors tjerna af dessa sednare s. k. tratt-tjernor, än af grädden efter et bord eller 42 kannor mjölk hvarje gång, då det vid lagom temperatur, omkring 46 grader C., allt:d blir smör på 3 å 4 minuter. Har man nera bord, slår man ur och slår sedan uti en ny sats, tills allt är tiernadt; tar man mindre, slår man till litet söt mjölk; men tjernas bör det hvarje dag. 3:0 På det att skumspaden ej må buckla sig, slår man en brädlapp på dörrfodret i mjölkkammaren, lagom urtagen för densamma. 4:0 I stället för lintåtar i kratsarne kan man nyttja rena linnerimsor. Reqvisitioner, som expedieras i tur, adresseras till undertecknad på nedanstående adress, eller kunna ock inlemnas till br jernkramhandlaren C. E. Wall i Stockholm, N:o 44 Stora Nygatan. Men jag afråder al:a att lägga sig till mina kärl, som ej gifva sig tid alt noga genomläsa och riktigt följa afbandiingen och ofvanstående föreskrifter; men sker det, så ansvarar jag för deras belåtenhet, vare sig i mindre eller ock den aldrastörsta mjölkhushållning. Mången anser transporten härifrån blifva för dyr, men det är el sådant lappri mot fördelarne, att det knappt hör räknäs. Det är dessutom för mig omöjligt att låta göra dem på flera ställen, ty då blir kontrollen öfver arbetets beskaffenhet omöjlig, och man har just genom den, säkerheten att det skall lyckas. Jag vet mycket väl reda på alla fuskare som söka imitera mina kärl; men under de 7 år, som mil patent ännu räcker; skall jag strängt kontrollera deta ofog, — ty de skämma bort hela ideen och sätta en mängd personer i freste!se att kasta bort pengar; ty den vinst de in billa s:g gjort, består uti dåliga, ovaraktiga kärl, utan sam manhang med sdeen i sin helhet, och då kunna de så gerna