Aftonbladet – 31 mars 1855, sida 2

olyckan. Sedan han flera gånger låtit mig upprepa de vigtigaste omständigheterna, försäkrade han att han för hvarje pris ville genomtränga den mörka hemlighet som omtöcknar de underjordiska gångarne, hvilkas tillvaro tyvärr förororsakar så många olyckshändelser och så mycken förskräckelse inom Paris. Redan i dag ämnar han förhöra mamsell Sylvia Florival, och så fort det är gjordt sätter han genast sina spioner i rörelse; jag har fått hans formliga löfte.v Ett starkt missnöje målade sig i fru de Villeneuves ansigte. Jag förstår ej, abbedissa, hvem som uppdragit er att handla på detta vis! Hvarför ej vänta med att offentliggöra saken tills alla andra medel blifvit uttömda? Ni vill såledeg ännu mer öka den olycka som händt vårt arma barn genom att vanära henne ? Abbedissan log föraktligt. Y pperligt! utropade hon; men jag är kristen och måste underkasta mig menniskornas vanliga otacksamhet. Utom dess min fru handlar det ej blott om fröken de Villeneuve det handlar äfven om det heliga klostrets gäkerhet, hvarest jag är abbedissa och isynnerhet om vår käre kyrkvaktare Philibert Aspairt. Ehuru han denna gång låtit förleda sig till svek, var han en god och trogen tjena:e, och det tillkommer mig att beskydda alla dem som hafva någon gemenskap med det samfund, hvars andliga moder jag är., Under hela detta samtal hade chevalier de Lussan och hans förmente son hållit sig afsides; men hastigt närmade Philip sig de talande. Förlåt, fru abbedissa, sade han med intresse, har den tappre mannen, hvilken ensam vågade sig ned i de omätliga gångarne för att rädda fröken Thörese, aldrig återkom. mit till Val-d:-Gråce? (Forts.)