Aftonbladet – 31 mars 1855, sida 1

NONE SE —SEHeNO0 — mA står ni, ingen. Jag föredrager att afstå från Theråse hellre än jag yppar en hemlighet hvilken tvingar mig att rodna. Chevaliern förnyade ännu en gång sitt tysthetslöfte. Nå väl, låtom oss skynda till hötel de Villeneuve, återtog Philip; men skrinet... det innehåller för dyrbara saker att jag skulle våga skilja mig från det. Min gamle Laurent skall bära hem det till er, lita på bonom., Ett lindrigt misstroende skönjdes i Pbilips ansigte vid detta förslag. Chevalieren märkte det, igenslog locket och lemnade honom nyckeln. Skrinet är invändigt försedt med jern,, sade han, och de gamla papperen kunna endast hafva värde förer... Det öfrigas, tillade han med ett cyniskt lee de, har numera endart det historiska värdet, tack vare den fördömda oturen som under vissa. tider af mitt hf så envist förföljt mig... lyckan är en obeständig. gudinnal Denna filosofiska anmärkning var den enda ursäkt den gamle spelaren gjorde derför att han förekiovgrat den dyrbara samling ädla stenar som förvarate i skrinet. — Poilip bevärdigade honom ej med ett svar. De. uppstego tillsammans i en fiaker och foro till hötel de :Villeneuve: Under. vägen, försvunno ide sista dyatra minnen, hvilka sedan föregående dagennedtryckt den unge mannen, Nu tänkte han. endast på Therese . . . på Theröse som han snart skulle återse och från hvilken ej längre. något hinder skiljde honom! I samma måa de närmade sig hotellet, ökades hang längtan. och oro; men detta. oaktadt egde han nog styrka att säga till chevalieren, då vagnen stannade framför den storaiokörsporten: Glöm ej, min herre, att vi begge i verldens ögon alltid måste vara far och son. I det ögonblick de inträdde. uti anticham-bern öppnades. häftigt salongsdörren. Herr och fru de Villeneuve störtade emot de in