ej varit den gamle spelaren gunstig föregående natt. Oaktadt sin tankspriddhet, syntes han med smärta varseblifva Philips lidande utseende. Det fägnar mig att se dig här igen, sade hau med vänlighet; jag har varit mycket orolig för dig och blef just angenämt öfverraskad då Laurent förkunnade mig din hemkomst... Men för fan! Philip, -hvar har du varit, ingen menniska i hela Paris har kunnat gifva mig underrättelse om dig? Philip svarade i få ord; att en olyckshändelse utan svårare följder tvingat honom att för -en tid vistas på landet; Godt! men det var illa utaf dig attej besinna min förfärliga oro och underrätta mig om saken. Jag har gått så långt att jag till och med anklagat vissa personer för ditt försvinnande, och vid Gud! -om du ej kommit hit i dag, var jag beredd att använda kraftiga medel för . . . Jag trodde mig ej intaga en-8å stor platsi ert hjerta, min herre; och det är just i anseende till vårt ömsesidiga förhållande till hvarandra jag önskar hafva ett allvsrsamt samtal med er: Ett allvarsamt samtal ! återtog chevalies ren och betraktade honom oroligt; hm! hvad är det då fråga om? ... Jag slår vad, Philip, att du ämnar tala med mig om din thors ärf. Vid min heder, du kunde aldrig komma i sämre ögonblick . . . föregående natts biribi har gjort mig-alldeles pank; om då-också för närvarande har det missödet att ejovara stadd vid kassay sårär allt-hvad jag katgöra för dig; att;broderligt dela med mig hvadjag sjolf har; nemligen ettparsfattiga-louisdörer, hvilka jag nyss upptäckt i en byrålåda. Han började tvunget skratta, ns Meder tillåtelse, ;mids herrej hanidlaro det; om vigtigare frågor än penningar; ni vet huru lite; värde rikedomen har för mig.