Svenska SkogshushållningsSällskapets nästa sammanträde kommer enligt dess beslit att hållas i Arboga den 1:sta nästkom. Juni; jå Rådhuset derstädes, och inbjudes härmed (en hvar, som saken.kan intressera. Sedan det vid förra sammankomsten uppställda utkastet, och vidare derom inkomna förslag, till stadganden varit under öfverläggning, och stadganden för Sällskapet defmitift blifvit antagna, komma följ jande inkoinna frågor; så långt medhinnes, att afhandlas: 1:o På hvilket sätt gör man skogsbetet minst skådligt för skogsväxten under nuvarande stängsel-lagstiftning ? 2:0 Böra skogar före indelning till trakihuggning prövisienelt behandlas, för att dertill beredas? 3:0o Hvadärverkan af sveul jande eller fallbränning? 4:0 Huru skall: man åstadkomma; att skogsfrön af de vanligaste slag, såsom Tall, Gran och Björkfrön, blifva så allmänt samlade, att de beständigt finnas i handeln att tillgå? 5:o Hvilken är den bästa kolningsmetoden, och hvilket är det åndamålsenligaste sättet för uppskattning af olika sorters kolmilor ? 6:0 Huron böra kådania trökter, synherligäst fsll, soim visa h serdeles-benögenhet att öfverväxas med Asp, behandlas? 7:0 Är det i allmänhet skäl att söka motarbeta nyssnämnda trädslag? 8:0o Huru bör man förfara för att åter erhålla skog på sådana större trakter, som äro, Yanligen till följd af ofta förnyad fallbränning, så utmagrade, att de endast bära ljung, och hvilket är i sådant fall det tjonligaste kultärsättet? 9:0 Hvilken omioppstid. är den mest passande för högoch nederskog på olika sorters jordmån? 40:o När är lämpligaste tiden för afverkning af olika slags skog, med afseende på virkets största håll: barhet och motstånd mot röta ? 11:o Huru släckas milor och hvilket är det lämpligaste sättet att på de orter, der milsläckning ej är bruklig, införa densamma ? 12:0 Har milors tätare eller glesare iInresving verkligen inflytande på kolniogen, och bvad inflytande lar den? 13:0 Vore ej lämpligt att på trycket ulgifva en kort och populär skrift, för att upplysa, isynterhet allmögen, om skillnaden -emellanroch följder af en-rationel eller en planlös och förstörande skogsbushålloing ? 14:o Hvilket är största hindret för införandet af en rationel skogsskötsel vid enskilda skogar? 15:0 Äro alla mossar som kunna uttorkas, tjenliga till skogsväxt? 16:0 Är det för detta ändamål nödvändigt och nyttigt att uttorka mossar till större djup, än hvårtill trädens rötter kunna nedtränga, eller måste mosseii grandtorkas? 17:o Huru bör man tillvägagå för att med minsta kost. nad vinna ändamålet — vattnets afledande, och de ofruktbara mossärternas föfrvittring? 18:0o Hvilka trädslag äro till såning eller. plantering tjenligast på uttorkade mossar af olika slag? I9:o Finnes någon erfarenhet inom eller utom riket, som visar att fordom ofruktbara mossar, som för ett hundrade år sedan, eller längre tid tillbaka blifvit uttorkade, nu bära vacker och mogen skog af foru eller annat trädslag ? 0:0 Kan svedjande under intet förhållande försvaras, äfven om antändningen sker med urskiljhing och försigtigbet, -och. endast när marken är så-våt, att jorden icke kan brinna utan endast mosse. och ljung, samt qvistar och ris eftef den fällde och bortförde skogen? 4:o Gifves det intet medel att göra de unga plantornk esmakliga för kreaturen — någon föga kostsanr och lätt användbar smörja, som icke bindrade plantornas växt; men som, lik den bvyarmed vargar fördrifves, vore för kreaturen genom sin kt eller smak vidrig, och hvarmed. de unga plantornas toppar kunde vårtiden öfverstrykas ? Svar å ofvanstående frågor böra skriftligen, före sammanomsten, till Ordföranden insändas. Westerås och Westsura den 26 Mars 1855. i C. L. OBBARIUS,; Ordförande: THEODOR ELFSTEDT; Sekreterare, Filos. Magister.