Aftonbladet – 27 mars 1855, sida 2

—— LA 20151d8 Ll 1ICUlSaAa DOLaNISsKa demonstratorstjensten i Lund, har consistorium academicum den 17 dennes uppfört: 1:0 läraren vid nya elementarskolan i Stockholm, f. d. docenten i Upsala, magister Nils Johan Andersson; 2:o botanices docenten vid Lunds universitet, magister Olof Niklas Hammar. — Vid i torsdags förrättadt val till återbesättande af stadsphysici-sysslan i Norrköping erhöll d:r Engelbrecht 46 röster, d:r Fallenius 3 d:o samt d:r Barihelson 1 röst. — Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap hade den 19 dennes allmän sammankomst i Uddevalla, för att afgifva yttrande i stängselfrågan. Förvaltningsutskottet hade afgifvit ett betänkande, deri det visserligen biträdde Rikets Ständers äsigt om oriktigheten af stadgandet, att jordegare skall för ätnjutande af laglig rätt till egofred vara förpligtad att värja sitt omräde med en kostsam stängsel, som, äfven i enlighet med lagens föreskrift utförd, likväl oftast är otillräcklig för ästadkommande af det dermed afsedde skydd. Utskottet tvekade således icke att förorda nu gällande stängselförfattningars afskaffande och såsom utgångspunkt för ny lag i detta ämne godkänna den grundsats, att en hvar skall ansvara för värden af sina kreator och ersätta den skada som de å andras egor göra; men utskottet kunde likväl icke förbise de olika förhällanden, som i olika landsorter böra föranleda en smarare eller senare öivergång till den omförmälte grundsatsens-tillämpning. Utskottet bade icke för sådan händelse fonnit i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den fullständighet i bestämmelser, som synes vara af nöden; hvaremot det af Stockholms läns hushällningssällskap framställde förslag till stadganden i detta ämne innefattade sådana åsigter, som utskottet fann antaglige och ändamålsenlige, och hvilka utskottet alltså till alla delar biträdde. Efter en vidlyfdig nära f ra timmars diskussion i ämnet begärdes proposition på antegande af förvaltningsutskottets betänkande; men då denna proposition besvarades med blandade ja vch nej, samt votering yrkades, antogs säsom kontraproposition ett af landtmäteriauskultanten T. R. Busck uppläst förslag, med hemställan, att grunden för egofrids hållande måtte förblifva säsom bittills, med rätt för delegare, som derom kunde öfserenskomma, alt sins emellan tillämpa vallningsprincipen, på sätt kongl. kungörelsen d. 23 Oktober 1850 omförmaåler. Den anställda öppna voteriogen utföll med 15 ja emot 15 nej, till följd hvaraf ordföranden, som röstat ja, förklarade förvaltningsutskottets betänkande vara antaget såsom sällskapets mening och utlätande iämnet; hvarefter äter framställdes proposition på antagande af en af löjtnanten och riddaren Kilman föreslagen jemkning i tredje punkten af Stockholms läns kgl. hushällningssällskaps utlåtande, derhän, att vid frivillig öfverenskommelse grannar emellan om fortfarande underhållande af hägnad, bestämmandet af den andel i hägnaden, som hvardera delegaren bör vidkännas, må bero på parterna sjelfva; och blef kro jemkning af sällskapet med acklamation biallen. En långt mera glädjande utgång och behandling, säger Göteborgs MHandelstidning, rönte stängselfrågan vil Skaraborgs läns hushållningssällskaps sammanträde den 19 dennes, hvarom H. T:s red. emottagit följande meddelande: Sammankomsten med Skaraborgs läns hushållningssällskap i Lidköping d. 19 dennes var bland de talrikare, som i sednare tider egt rum. Besökt af flere sällskapets ledamöter från länets aflägsnare delar, vittnade den om det allmänna och välförtjenta deltagande, hvarmed den till öfverläggniog kungjorda frågan var omfattad. Utom, enligt skedd anteckning, tillstädeskomne 153 sällskapets egae ledamöter, deribland en stor del allmoge, var äfven åhörarnes antal betydligt nog, för att församlingen i sin helhet må kunna uppskattas till nära 400 personer. Sedan de officiella bandlingar, hvilka föranledt sammankomsten: Stockholms läns hashällningssällstaps eirkulär och en mängd skriftliga anföranden blifvit meddelade, öppnades diskussionen, hvilken till en början lemnade stor ovisshet om den utgång man hade att vänta; enär flere talare af allmogen ifrigt yrkade stängselskyldighetens oförändrade bibehållande. — Omsider visade sig dock under diskussionens fortgäng, att, om än det häfdvunna stängselsystemet hyllades i de delar af länet der man ansett lokala förhållanden sä fordra, likväl en ny sakernas ordning var lika efterlängtad och oeftergifligen påkallad för länets vidsträckta slättbygder. Åtskilliga ledamöter af allmogen, representerande dessa sednare, bade i uppdrag framlemna, dels nyligen slutna egofridsföreningar, grundade på stängsels borttagande, dels hemmavarande grannars och socknemäns bemyndiganden, att påyrka ny egofridslag, hvilande på sådan grund. Bland de fler2 talare, som med: stöd af förnuftsenliga och på vunnen erfarenhet grundade skäl unlerstödde denna sednare äsigt, framstod på ett utnärkande sätt Magnus Andersson i Skumpagärden Ljäng, hvilken med en lika sinnrik som slående enselhet bevisade reformens behöflighet och öfvergånsens lätta utförbarhet; hvarjemte omsider Olof Gunvarsson i Börestorp Karaby aflade det mest tillfredställande vittnesbörd om huruledes den egofridsförning, som inom den socknens skifteslag redan för 3 ir tillbaka blifvit slaten, tillvunnit sig delegarnes fulla selåtenbet, cch hvaruppå, såsom talande bevis anförles, att högst få tvister, och ingen rättegång derståles ännu förefallit med anledniog af liden kreatursfred. Dessa från allmogens egen sida gifne vitsord, i örening med åtskillige andra talares frambragte skäl ör reformens antagande — torde således få tillskrifras den utgång, hvartill de, under fulla fem timmars id pågående förhandlingarne slutligen ledde. Det särskilda förslag, som beredniogsutskottet fun it sig föranlåtet upprätta, för att på medlande väg öka ej mindre främja ett af behofvet päkalladt friörande från stängselskyldighet, der denna verkar oenligt och ruinerande, än att häfda rättigheten för ensammas bibehållande, der den af egendomliga förällanden må vara oundviklig och med mindre sväighet utförbar, blef redan vid diskussionens inledande ntaget såsom egentliga stommen för densamma, och anktvis behandladt. Detta förslag, som tillvann sig hushållningssällskaets bifall, utgjorde sedermera det tillägg till Stänernas underdäniga förslag, hvilket i slutlig proposiion blef framstäldt till sällskapets antagande. Med full enhällighet blef propositionen med ljudande jas besvarad: och således de vid sammankomstens ). örjan framstående meningsstridigheterna till allmän. elåtenhet försonade. För denna vackra och exemplariska utgång af daens vigtiga förhandlingar, äfvensom för den stora lfredsställelsen desammas ledande gifvit, uttalade, r ordföranden till sällskapet sin varma tacksägelse. RR — I Malmö skola. stadens invånare nästa orsdag sammanträda till allmän rådstuga för tt bestämma platsen för bangården till den