Aftonbladet – 22 mars 1855, sida 3

verdrifna;. den mindre hemmansegaren är den, som nu. drabbas hårdast af stängselskyldigheten, ty ju flere å ett hemman, desto mera hägnader, och hvar och en af dem har en långt större proportion af hägnad att underhålla än egare af ett helt hemman i samma stängsellag, men merändels alltid vida mindre tillgång på skog äfven i proportion mot den störte. Och i flesta fall har ägn mindre hemmensegaren en hägnadsskyldighet, hvars underhällskostnad vida öfverstiger värdet af betet å dess jord. Hågnader förorsaka snödrifvor, hvarigenom höstsådet mången gång går förloradt vid desamma; äfven för detär den mindre jordegaren å sina små tegar mera utsatt. Då nu gällande skiftesstadga utkom 1827, ansåg mången äfven den vara ruinerande för den mindre hemmansegaren, men sedan erfarenheten visat motsatsen, har laga skifte mångenstädes blifvit sökt af sådane, och nu torde allmänt erkännas att berörde skiftesstadga varit och är fullt ut så välgörande för mindre, som för större jordegare; men den skulle blifva i mer än dubbelt mått välgörande, om man befriade sig från den mängd af bägnader, som förefiones, och som till en stor del genom åen uppstått, samt grunddikning i det stället infördes. Då skiftesstadgan berättigar hvarje besuten äbo att laga skifte söka och erhålla, kan således en enda sådan mindre jordegare, äfven i de aldra största skifteslag och emot alla de öfrige delegarnes vilja, åstadkomma en ny fördelning af skifteslagets egor och dermed i sammanhang blifvande husfiyttningar m. m.; skall man då frukta att antaga en stängsellag, hvari en så stor äterhållande kraft förefinnes, att det erfordras att egare till minst hälften af jordrymden inom stängsellaget måtte finna denna lag vara fördelaktig derstädes, för att kunna få antaga den. På slättlandet korsas åkerjorden af en oräknelig mängd hägnader; der äro de ock mera utsatte för stormarne, samt i följd deraf fordra en större underhållskostnad ; kan betet å åkerjorden någonstädes ersätta dessa hägnaders underhåll? Jag tror det icke, och det torde nästan allmänt erkännas att det icke gör det; men hvarför icke då heldre till och med helt och hället afstå från betet å åkerjorden, än att underhålla dessa hägnader, som mångenstädes kosta i underhåll mångdubbelt emot hvad betet inom de samma ersätter. Men torde de böra anses att mera vara till, för att visa skilnaderne emellan hvarandras egor, och för att äfven inom ens egor anvisa de olika sädesslagen samt trädesjorden. Inom det skiftesoch stängsellag, der iasändaren häraf eger särskildte, mindre hemmansdelar, uppgä indelta shägnader, som mäste underhållas mot rågrannar samt hemmansegarne emellan, till 64,675 alnar; slla hägnader inom hvars och ens skiften gä förr öfver än under ett dylikt belopp; men antag en lika längd, då är således byns hägnader 64,675 hot, å 2 aln. pr hot; här hemtas hägnadsvirke 3 å3!, mil, der stör och gärdsle betalas med 3 rdr hundradet; då man dertill räknar inköp af vidjor, frakt och arbetslön, visar det sig att hvarje hot ny gärdesgård kostar öfver 18 sk. rgs. Det må antagas att omhågnad sker hvart sjette är samt att efter de första sex ärens förlopp mäste till omhägnaden anskaffas virke, hvars värde tillhopa med arbetslönen torde nära blifva ersatt af det, som till bränsle kan vara att begagna efter ytterligare sex år; i så fall begagnas hägnaden för tolf års tid, hvilket väl bör anses högt tilltaget. liga underhällskostaden blir således först ärliga rån tan för samt en tolftedel af kostnadskapitalet 24,253 rdr 6 sk., säledes årliga kostnaden 3,403 rdr 25 åk. I hela bylaget har man knappt bete till 140 hästar och boskapskreatur under 3 å 3!, månaders tid, och bör väl antagas att bägnaden är till för att freda för kreaturen. Om man då fördelar hägnadens årliga underhållskostnad på antalet af de betande kreaturen, belöper det sig på hvart och ett af dem till 24 tår 14 sk. 11 rst. rgs för det att de 3 å 3!, mänader gä fritt på betning; likväl begagnas omkring en trådjedel af dem till dagliga körslor. I samma bylag är en egare till !,,:dels mantal med en egorymd af 7, tunneland, som har en lagligt tilldelt hägnadsskyldighet af 850 alnar, som efter lika pris och beräkningsgrund uppgär till 22 rdr 17 sk. 6 rst. för hvarje år; vid denna hemmansdel är bete att tillgå för en häst eller boskapskreatur, och mäste det likväl vallas eller tjudras om icke inhägnad till ungefär lika längd skall underhällas, Öfvertygad att inom de fleste stängsellag å landet uppstär en mer och mindre tryckande hägnadskyldighet, och om full uppmärksamhet fästes derä, skall det visa sig att en större förlust årligen uppstär och tilltager genom det att vi nögas freda vära egör, emot det om hvar och en ålåge att ansvara för den skada, som orsakades af dess kreatur; utom den stora fördel, som vunnes genom besparing af skogarne. Man bör besinna huru skogsödande värt nuvarande stängselsätt är; den oräkneliga mängl af hägnader, som nu förefinnes, och att det icke läter sig göra att dermed fortfara, åtminstone blir det omöjligt på slättlandet. Mängenstädes, der man nu nödgas hemta sitt förråd dertill 3 å 4 mil och betalar stör och gärdsle med till och med öfver 3 rdr hundrsdet, skall man inom få år knappast erhålla det på 5 å 6 mils afstånd och emot ännu högre betalniog. Kommer hägnadsskyldigheten att fortfara, då bli hela provinser skoglösa, och våra barn och efterkommande bli i saknad af ett af de nödvändigaste bebofven. i Rätt och slätt, Bonde.