Aftonbladet – 21 mars 1855, sida 2

Ferdinand den 7:des andra gemål dog barnlös, hade don Carlos närmaste anspråk på tronen, och detta tillika med hans kända anikonstitutionella tänkesätt rmädde flergaf konsitutionens-vedersskare att sluta sig till henom. Derigetom blef don Carlos snart ansedd såsom hufvudman för det absolutistiska partiet, och den liberala pressen argrep honom, isynnerhet efter fransmännens afiågånde 1823, under öknamnet Bigotillos (mustasch). Man tillskref don Carlos reaktionen 1823 samt alla anfall på konstitutionen, ehuru han under det blodiga kataloniska upproret 1827 förblef overksam i Madrid. Emellertid hade Ferdinand den 7:de förmaält sig med Maria Kristina af Neapel, och år 1830 föddes infantinnzn Maria Isabella (buvarande drottningen) samt år 1832 Maria Lovisa (hertiginnan af Montpensier). Som bekant ör, lit Ferdinand, den 30 Mars 1830, till förmän för dessa sina döttrar upphäfva den i Spanien gällande saliska arfslagen, hvarigenom don Carlos förlorade alla anspråk på tronen. Tvenne särskilda gånger förmådde han dock Ferdinand att återkalla denna författniog; men drotiningen segrade slutligen. Derefter begaf sig don Carlos år 1833 till Portagal, hvårifrån han vägrade att hylla Ferdinands äldsta dotter, prinsessan af Asturien, hvilket föranledde stora misshälligheter. Efter Ferdinands död ansäg han sig för konung, hvarföre ban af drottning Kristina förklarades biltog, såsom upprorsstiftare. Hans parti, som kallade sig carlister, höjde nu upprorsfanan i Bilbao, Vittoria, Logrono och på flera andra orter; sjelf bsgef han sig med sin familj och omgifning på engelska krigsskeppet Doregal till Portsmouth, hvarifrån ban förklädd återvände öfver Dieppe och Paris till Spanien. Här fortsatte han den blodiga striden om kronan, samt lät kröna sig till konung under namn ef Carl den 5:te; men måste 1840, besegrad af Kristinas vapen och af förräderiet, fly till franska gränsen. I Frankrike vistades han på fiera orter, men ängst i Bourges, såsom till hälften fånge, men utan att hvarken afstå från sioa anspråk eller sina förhoppningar. Kort efter hans återkomst till: Spanien dog hans första gemål 1834 i England, hvarefter han är 1838 ingick i nytt gifte: och förmälde :sig med sin svågerska Maria Theresia af Portugal, prinsessa af Beira och enka efter infanten don Pedro af Portugal. — Man läser i ryska hoftidningen Journal de S:t Petersbourg för den 14 dennes: Ett af de förnämsta Stockholmsbladen Svenska Tidningen har i flera sf sina sednaste nummer behandlat tre frägör, hvaraf två endast angå Sverge,under det den tredje äfven avgår oss. Den första rörer förändriogarne i lågsiiftniogen för bränvinstillserkning. Fylleriet har i Sverge avtagit kolossala proportioner, och dess förderfliga inflytande bar icke dröjt att uppenbara sig. hos hela-befolniugen; medvetandet af det onda har hos de bättre tänkande!för snledt em reaktion som nu utan framgång kämpar mot den bedröfliga vanan. Den andra frågan är rent ekonomisk: bör den gamla stängsellagen afskaffas. Denna lag föreskrifver att hvarje jor egare skall inhägna sina egor och gör den hvars boskap sköflat andras omräde helt och hället ansvarsiri. En förändring af denna lag måste inverka på hela laudthushällningen och utan tvifvel lända till dess förbättring. Den tredje frågan angir spörsmålet, huruvida Sverge skall förblifva neutralt eller deltaga i vestmakternas förbund mot Ryssland. Denna friga nedtystar i detta ögonblick alla andra, och uppfyller tidningarne un der alla former. Taänkesätten äro delade; sonåli. a baktala Ryssland och försöka att up)egga sinnena mo detsamma;: andra se sakerna i en rättvisare däger, menalla synas vara ense i den punkten att Sverge lvarken kar äterfå Finland eller tänka pä någon er5fring, och att i allmänhet den enda fördel Sberge kän vinna genom ett krig med Ryssland är ett kok stryk (qwil ny aurait pour elle que des coups å gagner)! Är ej denna öfvertygelse nog stark att upprätthälla neutraliteten ? När någon mer eller mindre origtig uppgift eller omdöme om Sverge är synligt i utländska tidningar, då heter det alltid i den halfofficiella tidningen att det är Aftonbladets skull, att det är Aftonbladet som nedsvärtar sitt land i utlänningens ögon o. 8. v. Vi lyckönska derföre nu Svenska Tidningen att en gång bjelf blifva citerad såsom orakel i sjelfva czarresidenset, för uppfattningen af sinnesstämningen hos svenska folket och dess föregifna enbäölliga öfvertygelse att allt hvad svenska folket kan vinna på ett krig med det heliga Ryssland är — att få ryggen full med stryk