PARIS KATAKOMBER . ; (Af ELIE BERTHET. kö i. Y Betrakta mig,, återtog stormästaren vekt, se på min af studier och vakor fårade. panna, se på mitt hvita hår, min presterliga skrud... är jag lik en dåre? Jag upprepar det ännu en gång, min prins, ni är af kungligt blod, ty jag kan bevisa att ni är son till högstsalig konung Ludvig XV. ET XV min. Bliztsnabbt störtade Philip fram till abbe de la Croix och med öfvermensklig styrka fattade han den svage gubbens arm. j: Nåväl då! utropade han befallande, om ni ej är en dåre, en narr, så är ni en äresköndare . .. Jag, son till denne föraktlige, afskyvärde konung, denne konung som jag he!a mitt lif smädat och förbannat... Min mor skulle således vara brottslig... och jag . . 0 håll, håll! tillstå att ni behöfver martera och plåga en olycklig, maktlös yngling som jag, för att vinna framgång i någon gaJen politisk intrig... för att förverkliga någon löjlig utopi. Tillstå det, usling, eller krossar jag dig som en mask, oaktadt din ålderdom och dina hvita hår.s E Och han fortfor att med raseri krama stormästarens arm. Min herre,, återtog abbe de la Croix med kall värdighet, hvartill dessa vansinniga utbrott? Hvem kan göra det skedda ogjordt? ond släppte honom häftigt, han nedföll en stol och betäckte sitt dödsbleka ansigte ned händerna. Stormästaren lemnade honom några ögonblick för att gifva honom tid att lugna sig. Derefter närmade han sig, återtog ) Se A. B. n:o 30—41, 43, 44, 46, 47, 49—59, 62—65.