Aftonbladet – 19 mars 1855, sida 2

regeringsform hvarest myndigheten ej tillfaller en enda man. — Jag förstår er,, återtog abbå de la Croix småleende, ni menar Roms och Athens republiker; det är utan tvifvel en skön dröm som kanske en dag skall förverkligas, men då man ser våra seders, våra fördomars tillstånd, inser man att den ej så snart kan realiseras. Nå väl, Philip de Lussan, det är för att uppnå detta efterlängtade mål vår tids största snillen beslutat att uppsöka en prins af kungligt blod, uppfostrad i stränga seder och allvarliga studier, tapper, ädelmodig, loyal och oegennyttig. En prins som ända till mannaåldern varit okunnig om sitt höga ursprung och de stora händelser ban kunde blifva kallad att utföra. Denne man, känd endast af några få sekters chefer för hvilka han skulle vara framtidens konung, skall ej uppträda i verlden och uppdsga sin härkomst förrän befrielsens timma slagit. Då,understödd af de två å tretusen medlemmar som i Fränkrike utöra de hemliga sällskapernas stödjepelare och af hvilka flera tillhöra samhällets högsta klas. ser, skall han framträda inför den förvånade massan i spetsen för ett talrikt och vigtigt parti. Här hejdade sig Tempelordens stormästare för att se hvilken verkan hang ord åstadkommit. Philip hade uppmärksamt afhört honom. Detta är i sanning en något äfventyrlig politik, sade den unge mannen eftertänksamt. Men jag fruktar, min far, att ni något öfverdrifver de hemliga sällskapernas inflytande, ifall verkligen dessa stora händelser om hvilka ni talar en gång skullegkunna förverkligas. sJag öfverdrifver ingenting, min son. Ni är utan tvifvel okunnig om huru betydligt de hemliga ordnarne tillvuxit inom Frankrike sedan några år tillbaka. Här finns numera ingen stad, stor eller liten, ingen köping,