Aftonbladet – 15 mars 1855, sida 2

i rymningsplanen, och det är derför troligt att hon håller den stackars Therese instängd någonstädes tills den arma flickan går in på hennes galna fordringar. Hvad de begge unge männen vidkommer, har hon förmodligen låtit kasta dem i något stadsfängelse; säkert tänker hon kålla dem undan så länge hon kan hafva någonting att frukta af deras företag eller anklagelser... Uti närvarande tid kan man allt då man har millioner till sin disposition ! Om man än hade Perus alla skatter,, utropade chevalieren, ochett betydelsefullt leende sväfvade öfver hans läppar, så vore det ej rådligt att vidröra Philip de Lussan!... Det är bra, min sköna, jag börjar dela edra misstankar... oaktadt min motvilja, vill jag aflägga en visit hos fru de Villeneuve.,. och om Philips frånvaro verkligen härleder sig från våld. .. Jag följer med er, chevalier... det är ju helt naturligt. Ni, mamsell? Och hvarför icke? Fru de Villeneuve har blott sett mig på scenen, och i kostym... det är således alldeles omöjligt för henne att känna igen mig. Utomdess ämnar jag icke säga mitt namn, utan ni skall presentera mig som slägting till abbe de Chavigny. Vifruntimmer ha vanligtvis en alldeles egen takt att gissa hvad man söker dölja, och jag är mycket otålig att få veta huru den der stolta fru de Villeneuve ämnar försvara sig. Cbevalieren gjorde en mycket begriplig orimas, den rol dansösen bestämde åt honom var föga i hans småk. Mamsell Sylvia Florival märkte hans vedervilja. Huru, Chevalier! frågade hon häftigt, vill ni verkligen vägra mig att göra er sällskap 2 : Mamsell... jag skall säga... det är icke tan att jag fruktar... kompromettera er., Lugna er, herr de Lussan, det är för sent, ni kan icke mera kompromettera någon.p Blif icke ond, förtjuserska! blif icke ond! men ser ni, det förhällande hvaruti jag står