Aftonbladet – 13 mars 1855, sida 2

— Med särskild lägenhet har P. T. i går, vid middagstiden, bekommit efterföljande underrättelser ifrån S:t Petersburg af d. 6 Mars: Sistlidne fredag, omedelbart efter kejsar Nikola död, afgaf härvarande garnison trooch huldhetseder till den nye kejsaren. Följande dag utfärdade kejsa ren en dagorder till armen och flottan. H. EK. H. tron. följaren är utnämnd till hetman för kossackerna, och generaladjutanten grefve Ridiger till chef för gardet och grenadiererna. Generallöjtnanterne Järjewitsch och Sinowjew äro utnämnde till generaladjutanter. Sedan det kejserliga liket blifvit balsameradt natten emellan den 3 och 4, flyttades det om aftonen den 4 på en lit de parade på nedra botten af vinterpalatset. Enkekejsarinnan hade med oförväntad styrka öfvervarit denna sorgliga ceremoni. Efter den kejserliga familjen inlätos de högste embetsmännen och den aflidne kejsarens stab. Enligt bruket hafva alla generaladjutanter och adjutanter blifvit bibehällne af den nuvarande kejsaren. Frän och med den 5 var det kejserliga likrummet föroch eftermiddag tillgängligt för allmänheten. H. K. H. kronprinsessan af Wärtemberg och H. EK. H. enkestorhertiginnan af Mechlenburg-Schwerin äro väntade under loppet af denna vecka. Man känner äfven att erkehertig Wilhelm och prins Carl af Preussen hitkomma. — Den dagorder som den nye ryske kejsaren utfärdade till hären dagen efter kejsar Nicolai död, lyder sålunda: Tappre krigare, kyrkans, tronens och fäderneslandets trogne försvarare! Det har behagat den allsmäktige Guden att hemsöka oss med den bittraste, svåraste förlust. Vär gemensamme fader och välgörare har blifvit tagen ifrån oss. Midt under de outcröttligaste omsorger för Rysslands väl och de ryska vapnens ära har min högstälskelige fader, herre och kejsare Nikolai Pawlowitsch öfvergätt till evinnerligt lif. Hans sista ord voro: Jag tackar mina herrliga trogna garden, som år 1825 räddade Ryssland, jag tackar den tappra och trogna armån och flottan; jag beder till Gud att han alltid bibehäller dem vid lika apperhet, samma anda, genom hvilka de under mig utmärkt sig. Så länge denna anda blir qvar, är ri kets lugn betryggadt, så väl det inre som utåt, och då ve öfver dess fiender! Jag har älskat mina trupper, såsom mina barn, bar så mycket som möjligt eftertraktat att förbättra deras ställning; om icke allt lyckats mig, berodde sädantej af brist på vilja, utan deraf att jag antingen icke bättre visste, eller icke mer förmådde., Måtten j städse i edra trogna hjertan bevara dessa oförgätliga ord, sisom bevis på hans uppriktiga kärlek till eder, hvilken jag i fallt mått äfven hyser, och såsom en underpant pä eder hängifvenhet för mig och Ryssland. Alexander.n