Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 2

gom, men ännu hade han ej återfått sansningen. Nå väl, min herre, hvad skola vi nu företaga? frågade Salomon. Den unge mannen behöfver verkligen kraftfullare hjelp än vi begge kunna åstadkomma, och icke heller orka vi bära honom ända til! templet. Och hvarför icke? Låtom oss försöka, Hartman, jag är starkare än ni tror. Ni, stackars barn! Ert ansigte är lika hvitt som er näsduk . .. efter tio steg skulle jag vara tvungen att bära er också, och det skulle numera öfverstiga mina krafter, jag är icke längre ung... Nej, nej, vi måste hitta på ett annat medel.n . Råd mig, Hartman; hvad skola vi företaga? ty det förtviflade tillstånd, hvari jag ser min förträfflige ... Ni måste sjelf söka någon utväg... Philip måste räddas... Ja, ja, vi måste rädda honom! Går ni in på att stanna qvar här ensam medan jag går till templet och begär bjelp? Vår vördade stormästare skall nog genast skicka och hemta den unge adelsmannen, för hvilken harm visade så mycken aktning, tillgifvenbet och ömhet. Ja, jag skall stanna ensam qvar hos Pbilip. Men för Guds skull skynda er... förIora icke en minut. Och ni är icke rädd ? Hvad behöfver jag frukta nu? Håll i-alla fall edra vapen i ordning och var på er vakt... Men som ni icke behöfver två pistoler ber jag er gifva mig den ena... Jag har en lång väg att tillryggalägga i gångarne, och om vår fiende icke är så allvarsamt sårad som jag hoppas, så... Vid Sions Gud; han skulle aldrig förlåta mig denna natts tilldragelser!s Abben lemnade honom hvad hanbegärde;