Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 1

PARIS KATAROMBER ). Af ELIE BERTYHET. Philip böjde sig ned öfver det genomskinliga vattnet, som den klassiske Chavigny get liktade vid Tethe, öch en ny förhoppning vaknade i hans själ. Några vattendroppar, hvilka fallit på en sten, utvisade att nåon nyss hemtat vatten ur Källan, och märfn efter nakna fötter, intryckta i den leriga marken, staädfästade ännu mera denna förmoHan har varit här! utropade Lussan, han har varit bär för icke länge sedan!... Se se, dessa spår äro helt färska. Förlita er ej på dylika tecken, sade. Salomön, det torkar långsamt, nästan omärkligt, här here Under jorden; i morgon, om åtta dasar, om ett år, sköla dessa märken vara nästan lika färska som nu, ifall ej öfversvämnmingarne jemna dem. Men Philip hördevej dessa anmärkningar. Vi måste taga reda på honomt han måste finnas Här !, utropäde han envist. FHan kan ioke vara långt borta! Vita mig den håla gom vanligtvis. tjenar till tillhåll för afgrundsanden. FUtan tvifvel har bullret redan jagat bort Honom. Men i alla fall, hållen edra vapen i ordning, och om j fån se honom, åå... ingen förskoning... Döden honom eller vi återvändå aldrig:mer bland de lefvandels Phinip och Chavigny fattade hvar at ock Undeftökte nbga slå ldning pekade på en smal öppning ett BG 1, huggen i btenväggen. Der inne, mumlåde han. bilip och Chavigny trängde djerft in ihålan; Sälorkon gömde sig bakomdem; FF — ) 3o A. B. n:o 30—41, 43, 44, 46, 47 och 49—58.