Aftonbladet – 12 mars 1855, sida 1

-Isdettaögonblick störtade Hartman, som bittillssbållit vakt vidöppningen, in i grottan. Släcken edradjus; sade hanmed qväfd röst; pj hafven -utam tvifvel -.medel att kunna tända på dem igen?s Det tforjag förbannadt väl,, skämtade Chavigny, men hväd är, på färde? Han kommer,, -osvarade vägvisaren med sakta men genomträngande röst. sHvem-komtöer ? Han!han! Släcken fort edra ljus, -så skall jag förklara mig. De begge vännerna skyndade att lyda, och Salomon Hartman drog dem med sig utur hås lan: Vid slitet af-en-lång gång såg: man ett ljus liksom cen -föd punkt i mörkret. Man kunde-ieke ge-den som bar ljuset, men: det närmade sigohastigt: Något ovanligt måste tilldraga sig, mums lade den gamle-tyskeny sinnan, han, som har den utomordentliga: gåfvan att se i mörkret, begagnär facklam Känske att-han har Theråse med sigl afböt-Philip ifrigt. aNej, hej, han är ensam . .. men för Guds skulll tala icke så högt; hans vid tystnaden vina öra kam höra er röst oaktadt afståndet: Lyssnen hellre till min plan: Viskola göms månvossbikom: pelarnestom stå vid ingången till-det; här, hvalfvet;: i det ögonblick ban går förbi störta vi oss öfver honomy utan att yttra eff renda ord; och sätta honom. genast lys Om han likväl: kommer unket icke är omöjligt, emedan han är med: sen otrolig styrka och en bendransvärd vighet, t icke att skjuta å hon om, ty efte dy all finnes ljeåt ej mera något er om räddning för oss!n sDenna plan är förträfflig, och den måste Jyckas,j-sade: Philip -bhänryökt ; oChavigny, nd. att