Af ELIE. BERTHET. Denna gång kände. den. hittills så beslutsamme Philip, en djup modlöshet. . Oaktadt deras oerhörda ansträngningar hade de ej fått den ringaste spaning på Therese. Tröttheten nedtyngde dem; de hade nyss löpt en fara efter hvilken kanske den, högsinnade Chavigny skulle få känna grymma följder; och efter utseendet skulle dessa mödor, dessa faror, dessa ansträng, ingar ej lemna dem någon belöning; de .skulle . nödgas återvända till jorden, till menniskorna, utan resultat. Slutligen kommo, de uti ett stort hvalf; man såg färska spår på marken och ändtligen varseblefvo de en trappa. Hartman försäkrade att det var den som Tödde till klostret Valde-Gråce;. Vid. denna trappa gjorde de halt. Chavigny, föll utmattad. ned på . första trappsteget, .och Philip kastade en ångestfull blick omkring .sig. Ingeating., sade han nedslaget; intet tecken till Jjud ... . Hartmanp, fortsatte han, vänd till vägvisaren, äriden del af gångarne, som vi ännu.icke. besökt, större än denna? Tre gånger större, min bästa herre; nihar ingen idg, om dessa underjordiska hvalfs omätlighet; de .sträcka. sig ända från byn dlssy till. Jardin des :Plantes.:. Hela Paris befolkning kan, gömmas här nere.s Känner ni alla? Nej, visst icke.alla.. Endast en enda varelse ishela.verlden,känner tillalla dessa otaligaskrokar,och gångar. Ni menar denne afgrundsande, som bebor desga.hvalfyyoch. som: inger. er. en,.så oöfvera vinnelig; förskräckelse. .. Meny; Hartman ,..jag. har, beslutatsatt.ni skall föra oss. till det.ställe der man. möjligtvis kan hoppas.träffa honom. Den gamle. tysken blef utom sig af förtviflan. Åck, min .gode,!, ädle herre, ni. vet icke hvad ni fordrat... ; Viaskola alla tre, eller om vi verkligen skulle komma ) So A. B. n:o 80—41, 43, 44, 46, 47 och 49—57. då. omkomma,;