s Utrikes Korrespondens-artikel. (Från Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 5 Mars. De frågor af något allmännare intresse, som under de sednaste veckorna förevarit på riksdagen, äro frågorna om skolväsendet och cm embetsmännens ställning så väl i Politiskt som i materielt hänseende. De Synas icke så mycket röra den större allmänheten, men deras lösning ingriper dock ganska djupt i det framtida ordnandet af stäfslifvet, Det är tvenne orsaker till dessa frågors framkommande på riksdagen: den genom grundlagen alla myndiga statsborgare medgifna andel i statsstyrelsen och de grundlagsbestämmelser som, på samma gång de medgifva embetsmän tillåtelse att mottaga val till riksdagen, åläg. ga hvarje riksdagsman att endast rösta efter sin ötvertygelse, alltså icke efter den bestående ministerens vilja. Hvad den första frågan angår, så har den nya kultusministern Hall icke kunnat framlägga något förslag till en tidsenlig reform af folkskoleväsendet; han har men afseende härpå måst inskränka sig till att begära inrättandet af en öfverdirektörsbefattning (för hvilken biskop Monrad blifvit utsedd) och genom densamma skola nu förarbetena utföras till hvad staten har att göra i afseende på denna vigtiga angelägenhet. Deremot har han framlagt några andra förslag rörande det lärda skolväsendet, om förbättring i skollärarnes otillbörligt ringa löner Oo. 8. Vv. Dessa förslag väckte mycken uppståndelse i folkethinget och bragte många af dem, som på den sednaste tiden hade alldeles öfvergifvit Bondevännerna,, för ögonblicket tillbaka till det gamla lägret, för att under anförande af bildstörmaren och lärdomshataren Tscherning uppföra ett af vissa skådespel, som lifligt påminna om deklamationerna mot vetenskap och konst vid dessa tillfällen under den första franska revolut:onen. Samma scen förnyades, då det kom ifråga att i anledning af den dyra tiden, som höjt priserna till nästan det dubbla mot byad de voro då lönerna fastställdes, lemna ett tillä g åt embetsoch tjenstemän i allmänhet i des ras aflöning, samt då en interpellant riktada den frågan till ministåren, huruvida Ålen ärnade framlägga en lag om embetsmännens oafsättlighet, naturligtvis inom vissa gränser och med vissa förbehåll. Teocherning återfann då icke så få af sina förlorade söner, och han gick löst mot embetsmännen, hvilkas matriella vilkor Prisades så att det nästan lät såsom en ironi, och hvilkas ställnin politiskt hänseende han fann fullkomligt riktig, för att icke man på embetsmannaväsen skulle begagna politiken. för att tillfredsställa sin äregirighet. Verkliga orsaken till letta motstånd är emellertid den, att det slags demokrati, som representeras af Tschering eller som utgör hans politiska ideal —— sm 5601Där