Aftonbladet – 7 mars 1855, sida 2

mig dertill ... Men säkert är er tid lika dyrbar som min; utomdess är icke här stället för långa förklaringar . . . Af nåd, hr abbå, säg mig hvar vi äro ? Ni är under palatset des Thermes, hvars uppbyggande några tillskrifva Julius Affällingen och andra Constantius Chlorus.: Denna underjordiska del af palatset har, som ni ser, lidit mindre af tidens härjningar och barbarernas vandalism, än den andra. : Man kommer hit ned genom en hemlig trappa, hvilken går ifrån ett hus vid gatan la Harpe. Sedan många år tillbaka tjenar detta ställe till samlingsplats för återstoden af vår förföljda orden., Och hvilken är denna orden ? frågade Philip, P Huru! min son, vet ni deticke? utropade abbån förvånad, bar ej den historiska drägt vi bära, detta röda kors och dessa så väl kända symboler uppenbarat det för er? Ni ser här ättlingarne och arfvingarne till de namnkunnige Tempelriddarne, hvilka, sedan de utgjutit sitt blod för troni strid mot de otrögna, marterades och bannlystes af en girig påfve och en blodtörstig konung, hvilka ville tillegna sig deras skatter. Desse svartklädde -män äro vapendragare eller tjenande bröder, hvilka eftersträfva riddarvärdigheten; de som bära hvita mantlar äro riddare, de dignitärer, hvilka ni nyss såg sitta rundtomkring. mig under tronhimlen äro preceptoörer eller chefer för de olika loger som vi egå bland alla Europas nationer, och jag, ehuru ovärdig tjenare af Sions heliga tempel, är dennå ädla. hjords öfverhufvud, jag är ordenb stormiästare. Kors! finns det verkligen tempellerrar ännu ? frågade Chavigny, som med vanlig djerfhet närmat sig. Jag hade visserligen hört det sägas, men jag trodde icke derpå. Jag inbillade mig, att Jacques de Molay, hvilken för ungefär femhundra år sedan blef lefvande bränd under Philip den skönes regering, hade varit tempelherrarnes siste stor. mästare och att orden vid samma tid blifvit upphäfd genom en påflig bulla. — (Forts.)