Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 3

missnöjd med att öfverkorsa den despotiska fru de Villeneuves planer. Då finansieren om aftonen kom till henne tog hon emot honom med en ryslig scen öfver hans hårdhet mot sin dotter, öfver hans brist på karaktersstyrka och dåliga hjerta; ja, hon gick så långt, att hon förbjöd honom att ännu en gång sätta sin fot inom hennes dörrar, om han tillät att denna afskyvärda orättvisa fullbordades. Generalförpaktaren blef yr i hufvudet, och som hans samvete säkert också förebrädde honom hans fega eftergifvenhet för sin hustrus vilja, så bad han om hennes råd och lofvade att punktligt följa dem. Nu uppkastade min beskedliga Sylvia en plan till hvilken jag var författare. Framför allt borde en af klostrets tjenare vinnas, det var naturligtvis ingen svår sak för en financier; sedan skulle den stackars Therese föras till ett af faderns slott, för att der afvakta sakernas förändring. Min plan antogs, och på detta vis, min bästa Philip, tror din ödmjuke vän och tjenare sig fullkomligt säker om att lyckas rycka din älskarinna ur de intriger hvari hon blifvit insnärjd., Philip hade sorgset afhört honom. Genom föräldrars orättvisa öfverlemnas således en ung, ren flickas öde i händerna på en går-an-dam och en vildhjerna, sade han suckande. Jaså, är det der tacksägelserna? återtog Chavigny med missnöje. ,Går-an-damer och vildhjernor måste väl beskydda dygden då abbedissor och mödrar: förfölja den! Vid Gud, Philip, din stränghet är: löjlig I Förlåt mig, Chavigny, jag är orättvis emot dig. Tyvärr, det är icke ditt felatt vår tids seder äro så förderfvade. Du följer gladt med strömmen, jag deremot simmar : emot den. Kanske har du rätt. ... Men nog dermed... .. Jag tackar dig för den del du tagit i saken,