Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 3

sion, ehuru han icke kan finna sig vid att förtära den i overksamhet; han sköter nu en registratorsbefattning vid tidningen, för hvilket han naturligtvis erhäller ett lämpligt arfvode. Äfven finnes vid T.mes ett visst antal publieister som icke äro ordinarie referenter och likväl erbålla 150 om året (2,700 rår rgs), utan att de i och för denna betalning behöfra arbeta det ringaste. Dessa äro de s. k. afvaktarne. De afvakta nemligen nägon ledigblifvande plats bland de anställde medarbetarne. För sina 150 Z hafva do sig endast älagdt att hvarje dag begifva sig till Times byrå och, när så päfordras, stå till redaktionens förfogande. Ofta kallas de ur sängen för att på jernväg eller ängbåt begifva sig till något ställe der redaktionen för ögonblicket hår behof af en referent. För sina referater erhälla de, som af sig sjelft förstäs, särskild betalning. Beforåran till ordinarie medarbetare sker efter anciennitet. Redaktionen af Times är höljd i ett ogenomträngligt mörker. Iogen känner förfaitarne till de ledande artiklarne. Man vet blott att de intaga betydande platser och erhälla för sina bidrag of ntliga summor. Huru svårt det är att lyfta denna mystiska slöja, kan man se af följande. Efter statskuppen i Paris var det, som bekant, Times som af alla enzelska blad bäftigast dundrade mot den nya regeringen och slungade mot Lovis Napoleon en serie af med glänsande talent skrifoa artiklar. Dessa artiklar hade till signatur de tvä orden: An Englishman. Men hvem vär: denne geniale Englisbman? Några gissade, med hänsigt till den sarkastiska stilen, på Thackeray ; andra menade att den historiska skarpblicken och den uttryckets precision, som visade sig på hvarje rad i dessa artiklar, förrådde Macaulay, och andra slutligen påstodo ati författaren till de gätlika artiklarne hvarken var humorist eller historiker, utan rätt och slätt ena köpman från City. Så striddes både länge och vål, men utan någon vinst för den ganska ursäktliga syfikenheten, ty ännu till denoa dag har ingen kunna: upptäcka den verklige författaren. Huru strängt lylika litterära bemligheier i slimänhet blifva bevarade i England, derpä lemna Juniuy bref det mest slående bevis, hvilkas verklige författare, trots alla undersökningar oc efterforskningar, ännu aldrig kunoa: opptäckas. ö f Beträffande Times politiska tänkesätt, så låter sig derom svårligen något smickrande sägas. Man vet at den är trängbröstad och ombytlig och i allt erkäaner den starkares rätt. Detta visade den påtagligen med hänseende till Louis Napoleon. Ju mera ev nemligen lyckades denne att befästa sin makt, desto mera svalnade Times i början mot honom så bittert uttalade hat, och detta hat öfvergick slutligen till vänskap och beundran. Tidningens fordna rysskärlek hade i England blifvit till ordspråk, och man sade att Times stod i Rysslands sold; ett nog mye ket vägadt påstående, men som den icke höll under sia värdighet att söka vederlägga. Man kan säga om Times, att den bland alla Englands stora politiska blad har de flesta läsarne och de minsta sympatierna. Redovisning för influtne gåfvor till aflidne kronolånsmannen CO. P. Ingesons 7 barn. Poststämpeln Gislaved, sigillet J. E. L., 2 rdr. — Postst. Stockholm, adeligt sigill från F. C.R., 2 rår. — Postst. Stockholm, munlacksigilll, Ea ringa skärf från deltagande hjerta till de 7 faderlösa, I rdr 16 sk. — Pestst. Stockholm, svart lack, sig. R. S., 2 rår. — Postst. Stockholm, sig. J. G. M., från Wilhelm, John och Victor, 10 rdr. — Postst. otydlig, sg. W. B., frän en fattig kronobetjent 3 rdr 16 sk. — Postst. Stockholm, sig. C., 10 rdr. — Postst. Waldemarsvik, sig. J. J. B.,.2 rdr. — Postst. Stockholm, sig. D. H. T., 6 rdr 32 sk. — Postst. otydlig, svart lack, sig. M. F., från lilla Anna 3 rdr 16 sk. — Postst. Stockholm, munlack, en ringa skärf från en lidande kristen 2 rdr. — Postst. Wimmerby, sig. G. E. M., Herren välsigne dem, K. A. H. skolgosse, 2 rår. -— Postst. Stockholm, sig. E. OC. A., Ps. 33: 18, Si, Herrans öga ser uppå dem som frukta Honom, de som uppå Hans godhet trösta, 4 rdr. — Postst. Stockholm, sig. H. F. S., 4 rdr. — Utan postst.; sig. G., från P. F....g, 50 rdr. — Postst. Christianstad; munlack —s—k—n 2 rdr. — Postst. Åsen, adligt sig. S. Br 3 rdr 16 sk, — Postst. Carlskrona, sig. A. W., från S. A. W., 13 rdr 16sk. — Postst. Stockholm, sig. K., från N. F. K., 2 rår. — Postst. Stockholm, sig. O. J. D., från E. D., 3 rår 16 sk. — Postst. otydlig, svart lack, sig. B., 2 rår. — Postst. Nyköping, munlack, från L. W. 1 rår 16 sk. — Postst. Jönköping, sig. C. A., Ju större kors, ju f.era böner, ju mera bön, dess mera nåd etc., Ps. 235, —u—e—r— 6 rår 32 sk. — Postst. Linköping, munlack, En ringa skärf i den store Barnavännens vamn, 1 rdr 16 sk. — Postst. Stockholm, sig. J. C. K., från C. EK. och S. A. 2 rdr. — Postst. Mariefred, sig. V. B., Helena B. 2 rår. — Postst. Söderk ping, sig. C. J., En gammal skolkamrat till aflidoe Ingeson 6 rdr 32 sk. — Summa 150 rår 32 sk. bko. Norrköping och Wij den 28 Febr. 1855. C. A. Marström. Att annonsen i Stockholms Aftonblad n:o 39, rörande insamling till kronolänsman Ingesons 7 efterfvande barn är grundad på sanning och enligt med erkliga förhållandet, samt dessa efterlefvande barn med enka äro i de torftigaste omständigheter samt att hr bruksinspektor Marström på Wij är lagligen tillförordnad förmyndare för dessa barn, och som han är känd för mycken redbarhet, så kommer det som insamlas och honom tillställes, att med all samvetsgrannhet och urskiljning till deras bästa användas. Bovy och Löth den 28 Febr. 1855. N. L. Castman. Prost och Kyrkoherde. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. VEYXYFLÅNMRSER