Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 3

ÖNS OKC SENARE SÖV) MMASEESUN KFRER SUVÄV SAW BLANDADE ÄMNER. — Engelska tidningen Times; hvad hon var och hvad hon är. (Ur en tysk tidskrift.) Huru långt man kan hinna genom fit, ibärdighet och ett klokt begagnande af gifna förhällanden, det visar oss klarligen denua tidning. Times, som nu för tiden utkommer i eit format, stort som en liten bordduk, hade vid sitt första utgifvande (den 1 Jan. 1787) ungefär samma format som Fraakfurter Jourcal och utkom utan något bihang. Namnet Times erhöll tidningen först några år längre fram; vid sin första början hette den Universal Registers. Dess utgifvare och egare var boktryckaren Walter; nu mera är det dennes brorson. Det har varit mig tillXtet ait ströfva omkring i Times-officinens bibliotek och bläddra i detta, nu till jettestorlek uppvuxna dagblads första årgångar, och jag måste tillstå att jag aldrig haft för ögonen en så lefvande bild af den till det underbara gränsande utvecklingen af kommunikationerna, folk och länder emellan, som: vid ögnandet i dessa gulnade pappersblad. En i tidningens barndomsär den 16 April från Brandenburg afgången notis syntes först den 30 samma månad i bladet; en den 13 April från Warschau insänd korrespondensartikel stod först den 3 Maj i Times spalter; en dylik från BerIn af den 19 April kom icke förr än den 4 Maj tidningens läsare för ögonen, och underrättelser från Konstantinopel, som afgingo den 20 Mars, sägos också först den 4 Maj, alltså 6 veckor sednare, i detta blads spalter, hvilket nu mera för kort tid sedan bittert klagade öfver att underrättelser från Krim behjfde mer än 6 dagar för att hinna till London. Man har redan ofta med mer eller mindre virtuositet beskrifvit .de verkstäder från hvilka detta verldens största dagblad hvarje morgon utgår. Men jag tror att de mest lefvande skildringar af de vid detsamma sysselsatta sättare, tryckare, fiksande ångmasehiner 0. 8. v. på långt när icke kunna gifva Jläsaren ett sä klart begrepp om det förvånande omfångest af denna inrättning, som några detaljer dem jag Borat från bästa källa, nemligen på Times egen byrå. Times sysselsätter år ut och år in, samt uteslutan:e för sitt eget behof, två pappersbruk och betalar till staten i stämpeloch pappersafgift årligen en samma af 95,000 st. (omkring 1,710,000 rdr svenskt rgs). Den förbrukar för sina ångpressar 20; centner kol om dagen. Hvarje år måste den förskafta sig 120 centner nya stilar och sysselsätter alltjemt 110 sättare. Af dessas antal kan man göra sig ett begrepp om mängden af de personer som blott syssel sätta sig med det materiella af tidningen. De uppgå till Sere tusenden. Då en Times läsare vid sin frukost i behaglig ro genomgår dess jetiespalter, tänker ban väl sällan på huru många menniskor dag och natt mäste arbeta i alla vrår och vinklar af verlden för att göra honom bekant med tidens och dagens händelser. Från lumpsamlaren, som bland gatornas smuts hemtar råömnet till Times papperskropp, upp till statsmannen, som skrifver den ledande artikeln — hvilka gradationer af olika slags verksamhet! Blott i England kanen tidning sädan som Times uppstå och fortlefva i ett land hvars infiytelse sträcker sig öfverallt kring den bebodda jorden, i ett land der oinskränkt tryckfrihet råder och affärsspekulationen uppreser sina byggnader på de kolossalaste grundvalar. Times sätter sina läsare i kännedom om hvad som tilldrager sig i de ajägsnaste vrär af verlden, men sä läses den också i alla verldens vrår. Ötfverallt der den britiska flaggan svajar, det vill säga i alla fem verldsdelarne, har Times icke blott sina prenumeranter utan äfven sina medarbetare. I Madras och i Sidney, i Honkong och på S:t Helena, i Gibraltar och på Malta skrifver man för densamma. Men denna tidning icke blott bringar oss vigtiga underrättelser från alla längdoch breddgrader; den försmår icke att derjemte i sina spalter upptaga de obetydligaste tilldragelser inom dess eget land. Sålunda får den i Capstaden eller i Bombay vistande engelsmannen, som tager Times i banden, veta att på Goswellstreet ett slagsmål egt rum, att i Birmingham en mr Jones blifvit öfverkörd af en omnibus, att miss Betsy Smith blifvit gift med mr Joe Turner o. 8. v., och på detta sätt känner n sig under det han läser Times, äfven i den afligsnaste vrå af verlden, försatt till sitt fädernesland. Ehuru ingen tidning i verlden har så många anponser som Times, sä kan dock detta blad ur pekuniär synpunkt just icke sägas vara nägot lysande föratag. Times inbringar visserligen oerhörda summor, men den slukar också oerhörda summor. Man skyr jiutet arbete, inga kostnader för att hålla detta blad uppe på dess en gång hunna höjd och göra alltäflan omöjlig. Sälunda erhöll en skieklig mekanikus under f.ere ärs tid ett bestämdt arfvode af Times egare för uppfinningen af en ny snällpress, en uppfinning som ban skulle göra; ty som det sägs förgingo flera år ianan det lyckades honem konstruera en press med d8 önskade egenskaperna, men som också nu åstadkommer saker hvilka gränsa till det fabelaktiga. Mannen erhöll en lysande belöning. Man kan icke utan svindel betrakta denna press med dess otaliga hjul och valsar; så invecklad och kaotisk synes den fir den oinvigdes ögon; isynnerhet dä den sättes i gång och åt alla sidor ger ifrån sig bladets ofantliga pappersräckor. Medarbetarne i Times åtnjuta ett lysande honorarium. De ordentligt anställda referenterna erhålla ett srfvode af 500 (ungefär 9000 rår rgs) och. få efter 10 år full pension. Jag såg på Times byrå en ng man som redan sedan några år åtnjuter sin pensen Or