Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 2

vakterskas förvirring och som förstod att Philibert användt list för att jaga bort henne. Se sån, sade kyrkvaktaren, om det finns j någon här utanför så är det lätt att öfvertyga sig derom., Och han satte nyckeln i låset. Alla nunnorna voro nära att taga till flykten, men jriorinnans närvaro hejdade dem liksom deras närvaro hejdade henne. De stodo derföre stilla, beväpnade den ena med vigvattnet, den andra med qvasten och den tredje med ljusstumpen. Philibert öppnade dörren. Den gaf utan svårighet efter, och den varma graflika luft, som vi redan förut beskrifvet, utbredde sig bland åskådarne, men... ingen fanns bakom dörren. En svart och krokig trappa förde ner till afgrunden. Kyrkvaktaren tog priorinnans vaxljus och lyste utför de första trappstegen. Nå väl, mina systrar, sade han, höjande på axlarne, ären ni nu nöjda ? Det är nog,, svarade priorinnan med stränghet, Jag skall icke underlåta att rapportera hela händelsen för vår vördade moder, och hon skall afgöra om det är syster Catharina tillåtet att störa oss i våra andaktsöfningar för sina vidskepliga drömmeriers skull. Iafton vid välsignelsen skall ni få veta närmare, min syster. Therese ville urskulda den brottsliga, ty hon trodde sig öfvertygad om att Philibert i mörkret sjelf slagit på dörren endast för att aflägsna systern; men en af nunnorna svarade med hårdhet att hon brutit emot en af ordensreglorna, uti hvilka en laisyster isynnerhet bör vara, noga. Fröken de Villeneuve nödgades tiga och återvände till sin cell, åtföljd af syster Catharina, hvilken fortfor att tro på en öfvernaturlig uppenbarelse,