Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 2

— Inför öfverståthållareembetet för polisärenden har så väl i måndags som i-dag hållits enskildt förhör rörande af härvarande katolska pastorn Bernhard yrkadt ansvar mot ryttmästaren G. Backman, för det denne sednare skulle hafva utspridt det mot pastor Bernbard förnärmande rykte, att den sednare skulle hafva genom sina omvändelseförsök besvärat hr ryttmästaren Backmans dotter, under den tid hon å konogl. serafimerlasarettet låg på sitt yttersta, och genom sitt. sätt att angripa heunes samvete påskyndat hennes död. Som förhören hitills hållits utan åhörare, kunna vi ej upplysa hvad dervid förekommit förr än protokollerna i målet blifvit justerade, då vi skola söka att skaffa oss del deraf och derför redogöra för våra läsara. Hvad vi deremot tro oss med någon säkerhet veta, är att pastor Bernhard, som förut utan faderns vetskap och samtycke satt i aflidna mil Backmans händer åtskilliga katolcka andaktsböcker och zieliker, passa. på och e än en timma efter det hon på en emoltagit den heliga Nattvarden a! pastorsadjunkten Haliander i Clara, åter inunnit sig i det rum der hon låg sjuk och ör henne hållit religiösa föredrag, samt att won vid pastorus bortgång befunnits märkbart örsämrad. Två dagar derefter var hon död. Aflidna mamsell Backman, hvilken pastor Bernhard :edan under ett helt års tid lärer med tillhjelp af en mamsell Backmans slägtinge, madame Amelie ierebours, som för vå år sedan öfvergått till romersk-katolska yekännelsen, hafva enträget och outtröttligt sökt omvända till sin egen kyrka, säges hafva under dessa omvändelseförsök blifvit grubbande och denna samvetsorö småningom försvagat hennes helsa och föranledt en fortfarande aftyning, till dess döden slutligen förossade henne från tviflen, som undergräfde hennes lif. Denna händelse har i hufvudstaden väckt ett oerhördt up,seende, och vi skola derföre Öka att deröfver skaffa oss möjligast utföriga och tillförlitliga underrättelser. EE — Enligt Skånska Correspondenten, lära normonerna hvarje söndagsförmiddag samlas på ett ställe straxt utanför Lund, för att der fira sin gudssjenst. Äfven inuti veckan mötas de en eller två sånger, och då om aftnarne. De uppträda i sina predikningar med den bestämdt uttalade åsigt att omvända hela verlden till sitt evangelium. De hafva nu haft liflig trafik med sioa trosbröder i Köpenhamn, sedan de kunnat vandra öfver på isen. Flera proselyter hafva blifvit döpte i vinter. Vid sädana illfällen hafva de huggit häl på isen, och derpå har våde proselyten och mormonpresten stigit ned i det salla elementet. Man berättar om en som blifvit löpt, att hans hår stod som en isad buske, när han som hem. Men oaktadt han var alldeles öfverhöljd is, påstod han, att han icke frös, emedan nåden rmde hocom,; sedan han fått den H. Anda.