Aftonbladet – 2 mars 1855, sida 2

Article Image
irländare, sem deltagit i brödupploppet i Liverpool, ha blifvit häktade och af dem 16 redan dömda till tre månaders fängelse med hårdt arbete. I London inträffade den 21 och 22 Febr. åter. brödupplopp. Angående sir John Franklins sorgliga slut meddelar nu en eskimå, vid namn Mastitukwin, som rest med dr Rae och af denne lanses för särdeles tillförlitlig, följande detaljer: Han (eskimåen) hade tillika med några kamrater tillbringat vintern i en snökoja, der de under hela sex veckor haft fullkomlig natt. Sistlidne Mars (1854) gingo de öfver isen längre norrut och vandrade 35 dagar. Sålunda framträngde de hundra engelska mil längre mot norr än eskimåerna vanligen pläga vandra, men funno äfven der spår af moschusoxen. Sir J. Franklin och hans kamrater äro döda; likväl är det icke omöjligt, att af de sistnämda ännu några lefva bland eskimåerna. Sir J. Franklins ur (i bitar), hans silfvergafflar, skedar och knifvar har man påträffat. Det förolyckade skeppet var för dessa menniskor (eskimåerna) en verklig himlens gåfva, ty alla ha de nu goda spjut, kanoer Oo. 8 Vv. af ek. Dr Rae såg ingenting af Franklins och hans folks saker; men eskimåerna berättade honom om hans död, att han påträffats insvept i sitt täcke och med sin bössa vid sidan. Det är sannolikt att det varit redan för två, tre år sedan som de omkommo af hunger., — Så lyda Mastitukwins ord, af hvilka man tror sig kunna sluta tili Franklins död. Säkert är, att eskimåerna hade husgeråd och andra saker af ek, som de troligtvis förfärdigat af spillrorna efter något af Franklins skepp. TYSKLAND. Från Frankfurt skrifves, att nu äfven Luxemburg biträdt förbundsdagens beslut af den 8 Febr., så att nu endast Mechlenburg återstår som icke yttrat sig. Från Bayern berättas, att en större armåkår skall sammandragas i och omkring Aschaffenburg. Kurhessiska regeringen utrustar 10 bataljoner infanteri, 6 sqvadroner kavalleri och 21, batterier artilleri. Staterna af andra rangen rusta ifrigt. I Hannover sändas kadetterna af första klassen efter en examen pro forma såsom officerare till regementena. I Sachsen-Weimar har utfärdats en uppmaning till unga jurister att ingå såsom officerare i armen. ÖSTERRIKE. Från Wien skrifves, att det är afgjordt, att kejsar Frans Josef i händelse af krigets utbrott personligen skall taga högsta befälet öfver armån. Sedan regeringen af några års erfarenhet insett det ofördelaktiga deri att ett högre undervisningsverk är förlagdt i en mindre stad, har militäringeniörakademien blifvit återflyttad till Wien. Den 20 utbröt eldsvåda i kejserl. slottet i Prag, som bebos af exkejsaren Ferdinand och hans gemål. Taket och en stor del af den öfversta våningen förstördes. De kejserliga personerna inlogerades i erkebiskopliga palatset. SPANIEN. Under debatterna om grundlagen, föreslog hr Soenas den 12 Febr. ett amendement, enligt hvilket utlänningar uti Spanien skulle i afseende på firandet af sin gudstjenst erhålla samma rättigheter som tillerkännas spanjorer uti de länder hvarifrån fremlingarne äro. Förslaget bekämpades såsom praktiskt outförbart, och förkastades med 125 röster emot 102. Härpå föreslog hr Degollada, att uti alla Spaniens och dess koloniers städer, hvilka hafva mer än 70,000 invånare, skall det var tillåtet förrätta annan gudstjenst än den romersk-katolska. Motionären stödde sig isynnerhet derpå, att i betraktande af prestintressenas allt djerfvare ingrepp var en kraftig motvigt af nöden. Äfven detta förslag förkastades emellertid med 124 röster mot 95. Man talar fortfarande om karlistsammansVärjningar, isynnerhet i Catalonien och Valencia. Cortes hafva bemyndigat regeringen att utgifva skattkammarobligationer till ett belopp af 500 millioner realer. Cortes hafva nästan enhälligt billigat regeringens åtgärd att den 28 sistl. Augusti aflägsna enkedrottning Maria Christina. ITALIEN. Sardinska senaten har nu äfven fått sig förelagd den med vestmakterna afslutade allianstraktaten samt tillsatt det utskott som skall pröfva densamma. Af detta utskotts fem ledamöter anses tre vara för, men två emot traktaten. Från Catanea på Sicilien förmäles attstora förödelser hemsökt denna ort, men det uppgifves ej om de föranledts af jordbäfning eller genom något ZEtnas utbrott. Staden Catanea säges vara nästan fullkomligt förstörd. Corriere Mercantile berättar att den för Krim bestämda sardinska kåren skall sammandragas till öfningsläger vid Alexandria, och att de franska och engelska skepp, som i medio af Mars skola taga denna kår ombord, redan väntas. TURKIET. Från Konstantinopel telegraferas den 15 Febr., att plötsligen tryckande varm väderlek inträdt. Franska trupper marscherade fortfarande genom staden. Några sardinska kompanier hade anländt. Från Teheran berättas den 3 Januari: Underrättelsen om en fransk mission till Persien gör god verkan och man rustar sig att på det bästa mottaga franska kejsarens sändebud. REASON NINMERS

2 mars 1855, sida 2

Thumbnail