Aftonbladet – 1 mars 1855, sida 1

ingenting kunde störa det värdiga ihennes hållning. Sedan sade hon med sin vanliga smekande och mjuka röst: Jag har allvarsamma saker att säga er, mitt barn; men framför allt vill jag underrätta mig om huru ni finner er uti denna heliga boning, hvarest jag emottagit er af särskild nåd och för att uppfylla er värdiga mors, min barndomsväns, litliga önskan. Jag hop-. pas att man har tagit all möjlig omsorg om: er; att ingen af de små verldsliga beqvämligheter, hvarvid ni är van, har fattats? Sådan var er familjs och min egen önskan. Fröken de Villeneuve tackade abbedissan och svarade med synbar ansträngning att man hade behandlat henne fullkomligt väl. Det fägnar mig att höra. Ni ser, min dotter, att ni här icke är uti ett vanligt kloster, utan i en kunglig stiftelse, hvarest lifvet kan vara ganska angenämt. ... Ordensreglorna äro icke stränga. Om er vistelse bland oss förlänges, skall ni lära att värdera den. De historiska minnen, som Val-de-Gråce eger, äro af stort intresse för dem som älska religionen och Frankrikes höga kungafamilj. ..Till exempel detta oratorium, hvarest jag, fattiga synderska, dagligen anropar den gudomliges beskydd, har ofta hört drottning Anna af Österrikes, vår utmärkta grundläggarinnas ödmjuka böner. MäåtteGud hafva emöttagit henne uti sitt heliga paradis! Pär gjorde abbedissan korstecknet och lyfte ögonen andäktigt mot höjden. Efter en kort tystnad fortsatte hon: Ni här utan tvifvel sett vår kyrkas skatter. Ingen kyrka i kristenheten, ej en gång det Sistinska kapellet i Rom, eger så dyrbara och väl arbetade vaser som vi. Det påstås att vår monstrans är infattad med äkta perlor för två hundra tusen livres..... Prinsarnes och prinsessornas hjertan, hvilka hvila i kostbara urnor midt ibland oss, gifva ju ensamt vårt abbotsstift ett värde och ett anseende, minst lika med Saint-Denis. Vi ega redan tjugowå af dessa ovärderliga reli