UTRIKES. De i dag ankomna södra posterna medförde atländska blad från London af den 17, från Paris, Briössel och Berlin af den 18, från Hamburg af den 19 och från Köpenhamn af den 24 dennes. Man har nu fullständiga underrättelser om debatterna i engelska parlamentet den 16 d:s. Vi meddela längre ned en utförlig redogörelse för Palmerstons tal, i hvilket han afgaf de bestämdaste löften om ett energiskt fullföljande af kriget. I Paris sysselsätter man sig nästan uteslutande med kejsarens resa till Krim, som verkligen synes vara påtänkt, om det också skulle lyckas ministåren att hindra densamma. Det sednaste n:r af ;Indpendance Belge har en telegrafdepesch från Paris af den 17 på aftonen, i hvilken det heter: Ryktet om kejsarens resa vinner allt större trovärdighet. Man anser densamma nästan såsom bekräftad. Emancipation berättar, att kejsarens resa till Krim kan betraktas såsom en afgjord sak; kejsarinnan ärnade följa honom till Kenstantinopel och för detta ändamål hade redan officerare afgått till Marseille, der inskeppningen skulle ega rum den 22 dennes. (Att detta icke inträffat kan man sluta af att inga telegrafunderrättelser derom försports.) Om det blir allvar af resan, skall, enligt Ind. Belge prins Jerome utnämnas till kejsarens representant med ett regentskap vid sin sida, bestående af ministerrådet samt presidenterna i senaten och lagstiftande kåren. Den väsentliga invänningen från ministerens sida mot kejsarens resa skall bestå deri, att lugnet i Frankrike skulle bli utsatt för fara, om kejsaren ej längre vore tillstädes, och en artikel i Monitören för den 17, som plötsligen lemnar en lång och omständlig utveckling af den fasthet, som den kejserliga regeringen redan uppnått, torde derföre kunna betraktas såsom ett svar på dessa invänningar; åtminstone uppfattas artikeln så i Paris. Rörande Preussens ställning har man ännu inga tillförlitliga uppgifter. Det torde i alla händelser få anses tvifvel underkastadt, huruvida man redan skulle-lyckats förmå Preussen att åtaga sig bestämda förpligtelser till skada för Ryssland. De tyska bladen anse det omöjligt att konungen af Preussen gifvit sitt samtycke till en traktat, som skulle bidraga