Aftonbladet – 26 februari 1855, sida 3

0olm och Göteborg, rikets största städer, bör den, atan annat hinder än der natur förbjuder, anläggas jä rät som möjligt, och man bör icke förskräckas, om terrasseringsarbetet genom större gräfningar och yllningar skulle blifva något dyrare för att få banan rätare, emedan kostnaden derför obetydligt ökar toalsumman, då öfverbyggnaden, stationer samt röriga materielen m. m. vanligtvis sluka cirka ?,:de-ar af hela anläggningskostnaden, men underhålls-kostnaden minskas genom den kortare vägen. — På. jernvägen från Köping till Svartå hafva vi tyvärr redan begått det felet, att för konsiderationer för spe-ciella lokalintressen göra åtskilliga krökningar, hvilka itgärder säkerligen komma att ångras i en framtid. Derpå har utlandet redan gifvit exempel, då man i England, (och ett par andra länder) på några ställen anlagt nya rätare jernvägar för att minska de afständ som krökningarne förorsakat, hvarigenom de kasserade: krokiga linierna alls icke, eller till nägon obetydlig del, begagnas. — Vi hafva här i Sverge så länge dröjt med jernvägars anläggning, att vi numera borde taga varning af andra länders felsteg i deita af-eende. Man frågar, och det med skäl, hvarföre jernbanan emellan Köping och Örebro skulle anläggas : med de betydliga och onödiga krökningar åt Arboga och Ervalla, som nu finnas ä densamma. Ins. vet, att denna fråga stöter på flera enskilda interessen, wen då den opartiskt framställes, så torde den blifva opartiskt bedömd och besvarad. Genom dessa cmvägar måste likväl hädanefter hvarje passagerare, hvarje skeppund fraktgods, som föres :ä jernväg direkte: emellan Köping och Örebro, göra måhända en hel mils omväg, som kunnat undvikas, om banan emellan dessa punkter blir anlagd så rät som möjligt. . Antager man att dagligen endast 100 passagerare och jiika mänga skeppund fraktgods transporteras på jernvägen, och upptages den längd ä jernvägen, som genom krökningarne ökas, endast iill en half mil, och : beräknas den genom vägens längd ökade transport. .kostnaden till 8 sk. för person och skeppund, så ur ,;z stär derigenom en ökad daglig kostnad till 38!V, Får rgs. Anta-es ytterligare att jernvägen begagnr ,s 300 dagar om året, så få trafikanten och varuafs måaren vidkännas en årlig förlust af 10,000 rår, OC persknad den mähända ofta lika stora förlusten af t 4. Beräknar man dessa 10,000 rdr i ärliga förluf ter till kapital efter 4 procent, sä erhålles en SW mma af icke mindre än 250,000 rår, för hvilken Pjranchbanor till nägon del kunnat anläggas. I afseende på en jernvägs byggDad, anser ins. ati. man vid profilernas bestämmande bör så myck t son möjligt undvika att lägga bana uti jo-der, utan heldre gerom fyllningar bilda bankar, så att banan hufvudsakligen lägges öfver den naturliga jordyten. Härigenom befrias tanan lättare från jordens bottensyra, som uti genomskärningar ej så lätt kan undvikas; kälen inverkar aldrig så menligt på en i sig sjelf torr bank, cch man kam lättare befria banen från snö under vintern. Der banan nödvändigt måste anläggas genom höjder, bör man låta upptaga diken i banan till erforderligt djup, minst 2 fot, emedan man i ett så kallt klimat som Sverges alltid genem bottensyrans afledning måste göra bark och öfverbyggred så obercende af kälkastning som möjligt. Ehuru ins. alliid förnt ifrat för att man bör göra ett arbete ifrän börjar så starkt, att det kan (rose. tidens åverkan, s. kan han ej neka att de ä KöpingÖrebrojernvägea uppförda pålbroar äro. af en nött konstruktion och föga kostsa nma vid utförandet, hvarföre Bådane broar kunna användas, då man för en ringare kostnad vill få en jernväg färdig. Det är väl en sanning att pålarne icke mer än ett eller två decennier kuona emoistå förruttnelsen, isynnerhet vid vattenytan, men man kan, innan bron behöfser ombyggas, på jernväg lättare framföra rudimaterier till brons framtida byggnad af sten, än vid första anlöggvingen, då lättare kommunikation saknades; hvilket byggande af sten i en framtid troligen blifver nmödsändigt, då vära skogar med hvarje är alit mer och mer glesna och minskas i groflek, så att erforderliga dimensioner ej framdeles kunna er; ållas. Det är väl en sanning att de murar, som uppföras af huggen sten lagd i murbruk, hafva ett prydligare utseende än annan murning, och att säledes hugger sten, om man så nödvändigt önskar, kan användas sill murars uppförande uti och vid städer och andra allmänna platser der de ä:o synliga för en större allmänhet men deremot anser ins. att man å alla andra ställen, der roar och murar skola byggas för en jernväg, kunsa och böra dessa uppföras af simplar: och mindre kostsam beskaffenhet, emedan man här i Sverge vid jernvägars anliggning bör bannlysa all onödig lyx och kostnad, samt hufvudsikligen afse at: ett durabelt arbete erhälles. Jernvägarne anläggas icse sällan öfver skogsmarker och mindre bebodde. trakter, der beiande kreatur nästan uteslutande få beskåda de praktarbeten i muraingsväg som der uppföras, och i anseende till hastigheten hvarmed den resande passerar jernvägen kan icke heller han hinna att uppfatta det prydliga i arkitekturen. Till de murar i bruk af tuktad sten, som ej blifva öfvertickta och således alla årstider, i ett hårdt klimat. äro blo:tställde för omvexlsnde regn, snö, köld och värme. måste murbruket vara utaf en utomordentligt god och koropakt beskaffenhet, och si väl grunden som murer uppföras, utan att man riskerar den minsta sättning å densamma, om man vill förvissa sig att muren eger beständ för framtiden. Sker deremot endast en eller nögra liniers sättning å en sådan mur, så uppstå. fina, ofta ej synliga, sprickor i murbruket emellar stenarne, hvaruti regn och snövatten in!ränga, hvilket, i händelse stark frost genast derefter inträffar, utvidgar sprickan, och är efter är insupes allt me; och meg vatten, som genom frosten i framtiden kar blifva skadligt för murens bestånd. Vid murning med huggen sten, lagd i bruk, kan vattnet, som möjligtvis intränger i fogarne och der öfvergär till is, ej si. mycket skada muren, emedan fogarne der äro så fins, att den af vattnet bildade isen ej har makt att spränga muren; men uti mur med så kallad tuktad sten, der murbruksmassan och öppningarne mellan stenarne äro större, är förhållandet annorlunda. Af sådan anledaing anser insändaren en med erforderliga bandstenar väl lagd kallmur (mur utan bruk) af ohuggen, dock naturligtvis tuktad sten, i värt frostiga klimat, eg: lika stor, om i större säkerhet än en af samma stersort lagd i bruk. Arbetet å en sädan kallmur är lättare ait kontrollera, emedan man der, såväl ut: murens inre som å dess sidor, ser att hvarje sten ha: sitt erforderliga band med sä kallade ligg och bygg, och att icke ett och annat mellanrum är fyldt med otjenlig sten, flisor och murbruk. Stenarnes friktio: är der starkare, emedan nägot murbruk ej finnes eme!lan dem, och regn och snövatten intränga och arinna uti en sådan mur obehindradt, utan att sam!a sig och frysa till is. — Större delen af våra hvälfd: landsvägsbrcar samt en mäng1i andra murar under bar himmel äro uppförda utan bruk och hafva tro:sa seklers äverkav, utan att minska styrka och bärighet. Hvarföre skulle icke äfven sådana, efter nutiden. mera fulländade skicklighet i murning, kunna vars lämpliga för jernvägar genom våra vidsträckta oci glest bebyggda landssaper? För att erhålla en större prydlighet åt murarne kunna de fogstrykas med murbruk sedan muren blifvit fårdig och man är förvissa. att något fusk ej uppstätt vid dess uppförande. Vid jernvägars utstakning söker man visserligen ai undvika sanka kärr och mossar, der sådant låter sig göra; men som dessa vanligtvis lemna en jemnar. och ofta en genare sträckning för jernvägar, så nödgas man ofta söka öfvervinna de svårigheter, son med anläggarde af jernväg öfver desamma äro förbundna. Det säkraste sättet för att erhälia en fast botten är naturligtvis att nedsänka banan till mossens botten, men då detta endast kan tillämpas då profilen. medgifver en sädan sänkning och ej nägot särdelex djup finnes innan fast botten träffas i mossen, så äterstär ej annat än att antingen gräfva sig till bottTaen och fylla öppningen med fast jord till banans höjd, hvilket ä mänga ställen torde blifva allt för åyr:, Jeller ock att anlägga banan på sjelfva mossens yto. Dä det sednare fallet troligen kommer att ofta he