Aftonbladet – 26 februari 1855, sida 2

— Mindre teatern har åter riktat sin repertoir med ett nytt stycke, ett svenskt original kalladt En god uppfostran, komedi i en akt af Arima. Såsom redan styckets namn låter ana, sysselsätter det sig med några misstag uti de uppfostringemetoder som hyllas af en del föräldrar, och dess inanehåll och sens moral .angifvas fullständigt med fru Lenngrens ord, nåt all ea mors försigtighet Kan ofta snarast bli bedragen, Då flickan alitiör litet vet.r Stycket har sina rätt rolga partier, men förf. har af tendensen låtit förleda sig till väl mycket docerande och gjoit sig nog myeket besvär att framhålla och peka på åtskilliga dithörande saker och ting, i stället att Jåta bändelserna tala för zig sjelfva och öfverlemna åt åskådaren att göra den i alla fall nära till bands liggande tillämpningen. Oafsedt detta, torde ett och annat uttryck i slutscenen utan afsaknad kunna wara borts, t. ex. kadettens besynnerliga kraftord. Fru Kinmansson sant mamsellerna Lindmark, Sjöberg och Kindahl uppbära förteöffligt sina roler 1 atycket. Hr Zetterholm är i vissa ögonblick en för scenen nog mycket rättfram onkel. Askädarne syntes roade, och stycket har mottagits med bifall.