Aftonbladet – 26 februari 1855, sida 1

PARIS KATAEOMBER ). i Af ELIE BERTHET, IX. TIGGERSKAN. Följande dagen frukosterade Philip och Chavigny helt lugnt tillsammans i den lilla våningen på gatan Vaugirard, Abben afhörde uppmärksamt sin väns berättelse om fängelset, låsen, riglarne och den underbara befrielsen. Stackars gosse! sade han och nedsväljde gin sinnesrörelse med ett stort glas chambertn, att så der falla ur Charybdis i Scylla! först Paris underjordiska gångar, sedan -:Bastiljens fängelsehålor! Och du är fullkomligt okunnig om orsaken till den ynnest hvaruti chevalier de Lussan står vid hofvet? Jag är fullkomligt okunnig derom och jag önskade att alltid förblifva det, svarade Philip dystert. Om du älskar mig, Chavigny, så tvinga mig aldrig att reflektera öfver detta sorgliga ämne. ... Och du, fortsatte han med Jlätsad glädtighet, liksom för att gifva sina egna tankar en annan riktuing, phvad har du gjort under min frånvaro? Har du uppfyllt ditt löfte att afvakta min återkomst uti sängen ? Omenskliga otacksamhet! utropade Chavigny tragi-komiskt. Rättvise. Gudar! J hören denna vänskapens hädare och J förkrossen honom ej! Vet, vansinnige Öreste, att jag ej sofvit mer än sex timmar å rad efter ditt försvinnande, derefter väcktes jag af oro öfver dig. Besegrande svaghet och trötthet släpade jag mig ända till ditthem. En hemsk budbärare med din portvakterskas anletsdrag uppenbarade för mig morgonens händelse. Dä, öfvertygad att äfven jag skulle blifva arresterad, skyndade jag till min gamle rocentare Bonnard; jag ville af honom erhålla några subsidier, så att vi ej skulle spela en alltför dålig rol i fängelset. ) Se A, B. n:o 30—41, 43, 44 och 46.