:ÄTTEGÅNGSoch POLISSAKER. Raänsakningen öngående angifne oordningar på barnbördshuset Pro Patria. Till följd af vid sednaste rättegångstillfället af allnänna äklagaren borgmästaren Mellbia gjordt yrande, att professor Santesson: mätte vid rätten afvöras, innan br Mellbin ville yttriå sig angiende iggandet af snickaregesällen Liljeblads väckta kär: näl, afhördes nu först, i närvaro af Liljeblad, pro(essor Santesson, som uppgaf, att Liljeblads hustru intogs på Serafimerlazarettet d. 30 Mars 1854 och ifled den 21 derpå följande April: Vid intagandet oro underlifvet och lären angripna af inflammation. Ton sjelf hade vid sjukexamen uppgifvit, att hon -edan mnnder närmaste dagarne efter förlossnisgen cännt symptomer af den sjukdom, för hvilken hon ,å lasarettet iniogs, och hvilka symptomer derefter varit i oaforntetet tilltagande. Liljeblad hade, som br antesson ville erinra sig, redan medan hustrun ännu efde, samftälat må professora och yttrat svåra och srava klagomål öfver behavdlingssättet på Pro Paria, samt tillaggt, att detta vore ej det enda exemolet på vanvärd, ehuru han hörde till det folket; som ick lida och täla. Professor Santesson anmärkt: dä itt Liljeblad hade så väl direktionet. för Pro Patria om domstolarne att vända sig till, om han förmente, tt hustruns sjukdom vore genom bristande värd förorsakad; men Kiljeblad bade därblottyttratatt han nu måte finna sig i att blifva lemnad ensam med sina små varn. Detsamma bade han sagt äfven ät den skö(erska, som ä lasarettet värdade hans hustru, och vustru Liljeblad hade sjelf flera gånger uti sjukuidimet. öpppet wuitalat den meningen, att shade hol aldrig varit på Pro Patria, så hade det alrig inträffat (att hon blifvit sä sjuk). Bland de slagomål, som af hustru Liljeblad försports öfver berändlingen på Pro Patria, erinrade sig professor Sanesson, att bo uppgifvit, det hon, som legat i enskildt -dit; vid början af sjukdomen anmodat föreständerskan att tillkalla läkare, men att denna ej gjort det, öregifvande, att professor Retzius varit sjuk, och i stäl. iet sjelf vidtagit ordinationer, bland annat pålagt en gröt 3 underlifvet, som sedan utan att ombytas fått qvarligga i tvä dagar. Liljeblads yttrade missnöje med vården ä Pro Patria hade föranledt professor Santesson atttillfräga honom, om han ville att hustruns lik skulle obduce-as, något som vore nödvändigt, ifall han ville väcka aägon talan i saken, men då Liljeblad förklarat sig jaska, att hon ej obducerades, hade någon obduktion j heller blifvit verkställd, då sädan sker blott på nbörigas begäran eller då undervisningen för de yngse därarne sä erfordrar. Gesällen Liljeblad; som för öfrigt erkände professor Santessons uppgifter, anmärkte, att det var först efter hustruns död han samtalat med professor Santesson, hvilket denne förklarade vara möjligt, då han ej så bestänidt kunde erinra sig tiden för samtalet. Aktor begärde nu, då professor Santessons berättelse gaf vid handen att Liljeblad redan vid tiden för hustruns död tänkt på rättegångs anställande, närmare upplysning angående det af Liljeblad uppgifna förhållandet, att han skulle hafva blifvit tubbad till rättegången emot hr Retzius. Med anledning häraf zenmälde Liljeblad; att hans yttrande om tubbning varit helt och hållet förhastadt, och att ingen person sökt tubba Honom till denna rättegång, men vid sluet af förklaringen, som framställdes med ganska hackiga ord, tillade han dock, att man uppmanat honom att stämma. Förestånderskan Döhle, som pu var närvarande, Sriftrade sig ingenting. Alla domstolens frågor besvarade hon med det kan jag ej minnas eller det san-jag ej ha sagt (eller gjort) ;ty vi brukade alltid göra såveller så, och för öfrigt minnes jag ej. Icke kunde hoh minnas, att hon lagt gröt på Liljeblads hustru eller låtit den ligga i två dagar, ej Heller, att hustru filjeblad uppmanat henne skaffa läkare. Hon kunde icke ens erinra sig, att hustru Liljeblad klagat öfver smärta i underlifvet och låren. Notarien Beckman begärde nu få fråga professor S3antesson, om hån kunde bestämdt upplysa, att hustru Liljeblad varit angripen af puerperalfeber förr än hon lemnade Pro Patria den 28 Mars, då notarien likväl af läkareböcker med erkänd auktoritet erfarit, att denna sjukdom kan uppstå och fullt utveckla sig inom 12 timmar. Professor Santesson förklarade, att han visserligen icke kände minimum af tid inom hvilken puerperalfeber kan fullt utveckla sig, men att han för detta särskilda fall, på grund af iakttagelserna vid patiensens intagande å lasarettet den 30 Mars, hennes sgna uppgifter om hvad som förutgått och det sedaare. sjukdomsförloppet, kunde bestämdt förklara att hon varit af sjukdomen angripen före den 28 Mars, då det onda redan hunnit en högst betydlig och lifsfarlig itveckling. Hon hade äfven sjelf uppgifvit, att hon känt symptomerna få dagar efter förlossningen. Vidare upplyste hr Santesson på ytterligare frågor af hr Beckman, att hustru Liljeblad uppgifvit vanvården å Prö fe a An