Men det olyekliga barnet hade föga förtroende till dessa klappandar om hvilka man i dessa dagar så mycket talar; detta plötsliga buller, hvars orsak hon ejkunde förklara, förskräckte benne; hon ringde häftigt: En kammäårjuhgfru inträdde, det var ej mera den artiga fru Durand utan en annan kams marfru med strängt utseende. Denna qvinna skyndade att afkläda Therese, hvilken utmattad af rörelse och trötthet lät det ske mekaniskt. Likväl tordes hon ej lägga sig innan hon sjelf undersökt hvarje fönster och nedfällt hvarje gardin, ändtligen lade hon sig och insomnade lugnt, utan att vidare blifva störd. Då fru de Villeneuve följande morgon inträdde i Therbses rum, var denna redan uppstigen. På möblerna voro flera af den unga flickans kläder framlagda. Denna omständighet var betydelsefull; modren bet sig i läppen: Jag förstår,, sade hon. Sedan vände hon sig till kammarfrun. Säg till att man spänner för, sade hon med kort röst. Tillredelserna för afresan voro snart slutade och man anmälde att vagnen väntade på gården. Kom, min frö en, sade fru de Villeneuve kallt. mm Min mor, får ag icke först se min fr och omfamna ho om som han lofvat mig?, Er far tänker icke på er min fröken. Hen har ännu icke kommit hem från sin — — bisköp I Hon förde henne med sig. I samma ögonblick som Therese eteg upp i vagnen berättade trädgårdsmästaren med förskräckelse att man funnit talrika spår efter nakna fötter i trädgårdens aller. Slut på första delen.