Article Image
BLANDADE ÄMNEN. 3 Alexanderj Rancheraye, den unge violinisten, bekant för Stockholms musikaliska allmänhet sedan han uppträdde här för några år tillbaka, her nyligen gifvit en konsert i Altona, hvarvid han rönte ett entusiastiskt bifall och blef flera gånger framropad. Under förliden sommar uppträdde han, som bekant är, i flera af södra Sverges städer och skördade öfver allt-stort bifall för sin stora färdighet och deh för :hans-älder ovanliga gedigenhet hvarmeå ban föredrog-sina stycken: — Sir JohtiFranklin: En telegrafunderrättelså har anländf till NewYork att privata bref från dr Kates nordpölsexpedition berätta om upptäckten af sir Joh Franklins och hans följeslagares ben, helt och hället frasna och föllkomligt bibehållna. Mänga skäl tyckas. dock vara för händer stt betvifla denna uppgift. — och sir James Graham har i parlamentet förklarat, att med hans samtycke skallingen sjöexpedition mera sätdas till de arktiska trakterna. — I England har mat för afsigt att å: den namnkunnige geolögen Edward Ferbes uppresa en byst.vid museum för praktisk gevlogi: Em komit, som nedsattes i ändarnål att afgifva utlåtande om på hvad sätt den -utmärkte vetenskapsmannensminne lämpligast skulle hedras, här döck förestagit att inrätta ett pris. som årligen börtgifres vid bergverksskolan åt den skiektigast eleven. — Antalet af utvandrare till Amerika öfver Hamburg från början af 1253 till: September månad fversteg med 21,;172 det från förra äret här inskeppade. No — Eu medtäflerska till Viteria regia, den dumierå allbekanti jättelika näckroset från Amazonflodefi, är den frän Australien nu öfverföräa Nymphaea gigantea Hook. Den har blå blommor som äro myce-, ket större än hos den försttämnda, och befinner sig redan i Van Houltes växthus i Gent. — Till hvilken ofantlig grad natoren kan mångfaldiga sinå bildningar visar en liten vattenväxt, Ånächaris Alsinästrum. Den iakttogs först 1842 i en liten 8jö i Berwichshwe, men förekommer numera, efier uppgift, äfveti i Themsen i så oerhörda massor att den till och med är hinderlig för skeppens framkomst. a — Från Kina har nyligen till England blifvit införd en växt Wislaria Consequana, som är den jättelikaste slingerplanta man känner finnas i Europa. Den betäcker med sina blad ett helt 2-vänings stenhus ända till skorstenen, dess grenar sprida sig 110 fot från hvarandra och tosende ljusblå blommor af 10—12 tums längd hänga i klaslika knippen riellan de saftgröna bladen. — En underbar asyrisk obelisk. En kuriositetshandlare vid namn Dropsy, boende vid Quai Malaquais i Paris, dömdes för nägra dagar sedan af korrektionella polisen för ett af honom begänget skamI gt bedrägeri. Han hade haft sig bekant att en gammal vYetenskåpsman vid namn Barröis var särdeles besiven på antidviteter samt till och med hade gifvit ut en bok i ämnet. Han vände sig derföre till Barrois och utbjöd åt honom en väl bibehållen assyrisk obelisk, hvilken han uppgaf ha blifvit sänd till Paris af ett engelskt bolag, som tppläckt densamma vid sina gräfningar i Babylon. Hr Barrois omfattade försiaget mycket begärligt; och dä khan vidanstaälld undersökning fann att obelisken var försedå med kilskriftsinskriptioner och dessutom hade utseende af en äkta antiqvitet, betalade han för densamma 5000 fr. Men nägon tid derefter upptäckte han till sin stora bedröfvelse att den var af belt och hållet modern tillverkning. Genom anställda efterforskningar erfor han att den på hr Dropsys beställning blifvit förfärdigadaf en bildbuggare vid namn Leboeuf, uta ettmea erial hemtadt från stenbrotten i S:t Leu; att Dropsy hade gifvit denne man 2006 fr. för arbetet, och att Leboeuf, för att göra den så fullkomlig som möjligt, hade besökt museum för att studera assyriska antiqviteter samt vill och med rådfrägat hr Barrois egen bokt Domstolen fällde Dropsy till femton månaders fängelse, 500 fr. böter samt att återgälda hr Barrois Hans 5000 fr. och dessutom till honom utgifva 1000 fr. i skadeständ. — Prof. Lepsius har efter uppmaning af f. d. preussiska ministern i London chevalier Bunsen atarbetat ett alfabet, genom hvilket hufvudijuden uti alla jordens spräk skola på ett approximerands sätt kunna betecknas. — Distriktet Cognac i Frankrike bar för or:entaliska armeen sammanskjutit 30,000 francs, för bvilka man inköpt 73 fat och 334 kistor åf den allbekanta dryck, som brännes uti och hår sitt namn ef:er distfiktet. Enligt gifvarnes bestimniande skola 58 fat och 234 kistor utdelas bland de franska samt 15 fat och 10 kistor bland de engelska trupperna. — Lika mot lika. En bagare köpte nyligen på törget af en bonde 8 marker smör. Som han ver mycket bekant med bonden betalde han genast smöret och skickade till sitt hemvist; men der lät ban väga det och facn att det fattades treqvaris T. Då han äf bondeö begärde att återfå pennivgarne för hvad som bräst i den uppgifoa vigten, svarade bonden att han dagen förat hos bagaren köpt 8 marker bråd, och hade användt detta, i brist på andra vigser, för ätt väga smöret; och att vigten på smöret och brödet var lika, kunde han genom försök få öfvertyga Sig om. Möt en sådan säker och pälitlig vägnivg hade bägaren ingenting att invända, utan afstod fria penningarnes återfående. — Bjefvulen i Paris. Monsieur le Diable är dagens, lejon i Paris; hvart man ser och hör, öfverallt mötes man af le diadle. Fan uppträder på teatrarne, ham dansår i baletteö, han läter Eugene Sue i en följetong skildra sina förtjenster som läkare. Allvarsamt taladt, har djefvulen riktigt kommit på modet bland de glada parisarne. Nyligen .inträffade det, att han på en och samma afton uppträdde på re särskilda teatrar. En teater gaf ett stycke. som ät och slätt hette le diable,; på en annan uppträdde, om ej hela familjen, åtminstone en god del deraf, ty der gafs cing cents diables; på en tredje dansade man i baletten le diable å quatren. Utom detta trakterar Le Siecle sedan lång tid tillbaka sina läsare med en roman af Eugene Sue, som har den pikanta titeln Diable medecin,. — Sedan han nu från parisarnes sida blifvit föremål för så mycken uppmärksamhet, tör det nog kunna hända att han ger fn alla åndra! . — En egen händelse inträftade för någon äd sedan i närheten af Toulon; En tjufskytt var just sysselsatt med sitt mindre lofliga förebafvande, ås han varseblef en skogvaktare och derföre fann fådligast att taga till benen. I förbigående nedkastade han sin bössa i en brunn, men hade det olyckliga infallet att på samma gäng se ned i brunnen, för att se hur bössan föll. Stöten förorsakade att skottet gick af, och detta träffsde honom midt i ånsigtet,.. Mannen blef svärt skadad cch mäste geåast afföras-till lesäreltet. — En engelsk ingeniör, som nyligen undersökte de igenlagda -grufvorna i Elsass, upptäckte dervid iogången till en gammal blygrufva som fanns i öfre ändan af den lilla dalen Steinbaeh, nära CorAey, och som ännu icke. tyckes var alldeles uttömd. Öppningarne hafva nyligen blifvit urröjda, och af de verktyg som man vid detta tillfälle funnit, slutar FR RT EE AV

21 februari 1855, sida 3

Thumbnail