mad att FF BLANDADE AMNEN. — Striden om en eller flera verldar. I England bar sedan, någon tid pågått en liflig strid mellan en professor i Cambridge, Whewell, och en hans landsman, sir David Brewster i Edinburg, röreude den frågan, hu:uvida de öfriga himlakropparne, uiom jorden, äfven äro bebodda af lefvande och med förnuft begåfvade väsen. Whewell bekänner sig till äsigten att de sakna lefvande varelser, Brewster tvärtom. Enligt hvad A. B:s Pariserkorrespondent i sitt bref berättade har denna strid nyligen varit relaterad i Revne des deux Mondes af hr Babinet, medlem af franska institutet. Se här hvad en tysk tidskrift yttrar rörande samma fräga: Fontenelles Entretiens sur la pluralite des mondesa har under de tvennå sista århundradena, bland lärda som olärda, uppväckt ech underhäilit den föreställningen, att stjernorpa på himlen vore blotta bihang till vårt solsystem och särskildt planeterna till vär jord. Till denna föreställning hafva knutit sig många tomma3a drömmar, men också många poetiska fantasier. Det var visserligen barnsligt att utan vidare omständigheter antaga, dei lifvet skulle uppenbara sig på samma sätt på de öfrige planeterna som på jorden, då de alla äro på så olika afstönd från so len, eburudenna visserligen har e!t afgjordt ic8ytande på så väl jordens som de öfriges fysiksligke förhållanden. Men också är dot at tvärt afbugga kouten, då man å andra sidan uppställer den satsen att på de andra planeterna öfverhufvud icke kan gifvas något Hf, hvarken väx:eller djurlif, och allra minst något sjelfmedvetet sådant, Pill stöd för detta påstående hänvisar man bland annat på månen, som skall vara i saknad af allt vatten och endast försedd med en ytterst tunn atmosfer; eller på Merkurius, som :f alla planeterna är närmast solen och hvars massa är så tät och gedigen som guld; eller slutligen på Saturnus, hvilken, rullande sitt klot på vida större afståvd från solen än jerden, tycks vara så lös och osammanhäncgande som gelt; och nu söker man bevisa at på dessa och andra liknande himlakroppar lifvets kemiska processer äro nägonting alldeles emöjligt. A? sådan art ungefär är cekså professor Whewells i Cambridge argumentering i den Järda strid, som fö regär mellan honom och hans landsman David Brewser i Edinburgh, öfver verldarnes flerfald, hvilken som bekant den förre förnekar, Af jordens geolagt sia. historia, jordens, com varit till millioner år förr än p epniskan framstod, söker den engelske fysikern draga den slutsats, att de öfrige himiskropparne ännu bofanassig i det der pretdamitiska tillständet, hyiljorden endast undantagsvis och, i förbållegde ull den omätliga tid hon dessförinnan existerat, nyligen lemnat. Härifrån kommer nu Whewell, be synnerligt nog, till de gamles naiva äsigt, att jorden, såsom efter deras mening intagande den yppersta plat sen i solsystemet, vore medelpunkten för hela universum och den enda himlakropp från hvilken natvren kunde beskädas och begripas af täoksnis vä senden. Dä man läser om dylika och liknande förblicdelse: hos naturforskarne i vära dagar, kunde man nysta: komma på den tanken, att ju mer men 15 käona sin egen och sin boningsorts, jordess, natur, destomer förlorar hon i förmåga ait höja sic öfver stoftet, öfver det ändliga, upp till anden, til det oändliga. Kan det iate i sjelfva verket kalla: att ligga fastklibbad vid marken, då vi efter de änd liga vilkoren för jordlifvet, hvilka visa sig för os: som naturlagar eller, såsom man uttrycker sig, chemisrous, vilja bedömma lifvet eller ickelifvet i de: oändliga, till hvilket dock vår jord, lika litet som sår Tunsksp om etndligheten, kan bringas i något slags förhållande af jemförelse? Hvad berättigar oss antaga att på en himlakropp, som icke är jorden, likväl mäste vara gällande samma Iagar för andens uppenbarelse, samma beting för det kroppsligas uppehållande, som de hvilka äro egendomliga för jorden till följd af benpes ställning i solsystemet? Skulle vi inte kunna förlikna en sådan Esigt at let, som är hemtad från fenomenerna inom rdatmosfer, med åsigten hos en fisk hvilken, ma han koode täuka, vore lika berättigad avt från de lifslagar han sjelf är underkastad draga den slutsåts, att omöjligt någon lefvande varelse kan finbas atom i vattnet, och att hvarje sädan nödvåndigt mä ste vara försedd med gälar och fenor? Ja vi våga till och med påstå, att jordsonens ande förhäller gig ill Guds ande ieke annorlunda än den omtalte fiskbus omdömeosförmåga till våra lärde naturforskares. Må vi närma oss naturen för att söka låra känna benne och derigenom blifva visare och mäktigare: men om vi, då vi palkas henne, icke medföra der dfvertygelsen, att hon sjelf endsst är en den evige oävdlige Gudens tjenarinna, så komma vi att läta oss kufvas och beherrskas af det ändliga och löpa fara att ät detsamma uppoffra och oåterkalligt förlora Sen bättre och ädlsro deien af vårt jag. SJÖPARTS-UNDERRÄTTELSER. Skepps-tidnisgar. Ceres, i apten Bäcksträm, från Grimsby, har den 48 Javit illa skadad af is och måst s.ttäs på grund vid , för att icke sjunka. Last och inventarier äro her— Figaro, kapten Cronbolm, från S:t Ybes till Östersjön med sat, bar den 8 Jan. inkemmit till Helsngör, för att dör afvakta order. — En tremasteare, med T. D. 1 förmärsseglet, bar den 45 Jan, blifvit af ett franskt skepp prejad på 489 nordl. bredd 140 vest!. längd. — Gaeasen Minerva, kapten Westerstedt, från 8tockhplm destinsrad till: Läbeek med koppar, jern, m. m., bar, enligt avis från sistnämnde plats af den 22 Jan., gekom drifis på Pag-rerefvet, nära Sk-ggosnäs, blifvit illn skadad och kastad på sidan. Man boppas kunna berga last och invantarier i temligen oskadadt tillstånd. — Briggen Carl Martin, från Nyköping, låg den 29 Jan. på redden af Havre. — Anna, kaptea Clausen, från Malmö, var den 29 Jan. på höjden af A!dbro. — Minona, kapten Rydin, och Sopha Charlotta, kapten Löfgren, lågo den 43 Jan. i Chareston under lastning på orra Kuröpa. — Neptun :s, kapten Isaksson, låg en!igt skrifvelse från Wisby, den 22 Jan. i Lutterborn, för au lossa sin laddning och reparera. Af däckslasten är hälfen kastad öfver — Norden, kapcn Marker, från Ystad till London, har för is i Kattegaw nögats returnera och den 29 Jan. inkommit till Helsingör. Condor, kapten Holst, låg den 4 Febr. i Liverpool vustning på Euvacao. — Arkbdar, kapt. Nikson, låg d. 31 Jan. i Venediz under lastning på Hämburg — Superior, kapt. Cullberg, låg d. 3 Febr. i J.ondon un der lastning på Konstantinopel. o ANKOMNE OCH AFGÅÄNGNE FARTYG. BROUWERSHAVEN d. 29 Jan. Twec Broeder:, Borg, fr. Stockholm. 6:t NAZAIRB d, 26 Jan. Vennerac, Östergarid, från 3 mu. NARSEILLE d, 28 Jan. Karin Markareiba, Johnsson, Cartbagenas. i den 29 Jan. Utkl.: Jupiter, Kreft t Helsingör END d. 29 Jan. Irene, Seib, fr. Uddevalia; Ö. monica, Lind, fr. Strömstad. DEAL d 29 Jan. Hedvig Thilda, Andersson, fr. New castie I. ana CTU d 30 Jan. Norden, — , får Quebec till C fe d98 Jan Thor, Edlund, t. Cadx. LIVBRPOOL 4.99 Jan. Jupiter, Pettersson, från Gonstan inopel. N 4 DUBLIN d 29 Jan. Activ, Winroih, fr iv rao. LEITH d 97 Jan Magdalena; Antersson, Nyved. SHIELDS d.199 Jan. Jögarenj Johansen ir Noreköping. Å 6 CLARI d. 20 Jan, : Petier, Johnsson, fr. arstantino