Aftonbladet – 16 februari 1855, sida 3

Ädle menniskovänner! Må det tillåtas till edert behjertande framställa följande : Den 18 sistlidne Deeember afled hastigt och oförmodadt i sin bästa och verksammaste älder kronolänsmannen i Memminge härad C. P. Iogeson pi siv bostälie St. Thorlunda i Borg och Löths församling, djupt saknad som öm make och fader, saknad af vänner och bekantea, hvilkas kärlek och välvilja han genom sitt fromma, älskliga väsende vunnit, Någo af det öfriga jordiska gola som vid hans bortgäovg .kulle kunnat i nägon män betrygga enkan och barscen för brist och nöd, var deremot icke hans lott att i lifvet vinna. Af den mättliga lönen, hvarmed ev talrik familj måsie un :erhätlas, lärer väl äfven i all märnhet tjenstemannen föga kunua hopspara nägot. Vid nyligen skedd bouppteckning visade sig, att se dan skulder och på förhand kalkulerad husröta blifsi: betäckta, knappast nägra riksdaler funnos öfriga för enkan och de 6 barnen, af hvilka det äldsta är blott 13 år och det yngsta 4. Det härda ödet ville nu äfven att dödsfsllet timade pDågra dagar före Thomedag; ett pat dagar sednare, och ett ärs insomster af lbostället hade ätminstone blifvit de fattiga efterlemnade en liten behållning. Nu se de sig deremot i sakvad af det nödvändiga och innan kort tvungne att lemna sin bostad. Kom så slutligen härtill, att efcer :adrens död ett 7:de barn föddes till verlden den 4 dennes, bvarigenom det upprörande i denna sorgliga familjetafia ännu mera ökades. Skulle än den härdt pröfvade enkan, ehura mörkt det synes, kunna draga försorg för sg sjelf, för barnen, grässar det till det omöjliga. Underteckvad, barnens tillförordnade förmyndare, har ansett det nästan höra till siva öfriga pligter, ati läta det enkia anförandet af denna ömande belägenhet komma till den aflidmes vänners och till måaga deras kunskap, som vilja vara de fattiges vänner, och dertill i de 7 arma barnens namn förena bönen om hjelp; ty det är endast i förboppning om någon så dan, som jag ser möjligheten för deras fostran och uppehälle. Ja, näst Guds skall möhävda genom ederi fö ande, j lyckligt lottade likar, en ljusare framtid för dessa små kunna beredas. Och hi lig frukt vore det icke af edert utsäde, har elserik för edra egna hjertsn och hu Gudi? Ty sden som förbarmar sig öfver des fattige, han lönar Herranoma. Bönen förutan bafva några den afiidnes vänser och gynrare redan visat sitt ädelmod, bviikei äfven hör ör med djup tacksamhet erkännas. Hvad ytterligare oda och barmbertiga gifvare skulle vilja tilldela åe iga barnen, emoitages af undertecknad, som pligt:yldigast utlofscar redovisning och samvetsgrannt föraltande af medlen till barnens fromma. Norrköping och Wij den 14 Februari 1855. C. A. Marström, Bruksinspektor; Ingesonska barnens förmyndare.