Aftonbladet – 15 februari 1855, sida 1

PARIS KATAKOMBER ). Af ELIE BERTHET, Jeg tror, sade abbåen, att det bär är hvad man kallar en stjerna; men nog tycker jag mera om Prinsarnes stjerna i skogen Saint Germain. Der är det kanhändi mindre vägar som korsa hvarandra, men så finns der i stället mera luft, sol och fågelqvitter ... vilan, Philip, hvad menar du om det här hvalfvet för våra pressar? nog dystert för att både sättare och skrifvande behöfva sjunga under arbetet för att muntra upp sig! Chavigny, sade Philip med exaltation, de förste kristna flydde också ned i Roms batakomber, under väntan att Gud skulle gifva dem sin hjelp för att lyckas förändra verldens utseende. Äfven vi äro fria tänkare och författare, kallade att utbreda den poli iska emancipationens lärosatser, och liksom de, måste vi kanhända under jorden afvakta den timma, då ändtligen triumf eller martyrdöd väntar oss deruppe!l På min ära, Philip! din vän abbe de Ja Croix skulle icke ha hållit ett.vackrare tal. Dock, för min del tror jag mig icke om att kunna arbeta här, — nej, nej, nej, — här vore mig rakt omöjligt att författa det allra som beskedligaste epigramm mo fru Dubarry., ,Det här hvalfvet passar också icke för vårt företag; det är icke nog säkert; taket hotar ju att alldeles instörta; vi vilja söka efter ett annat; framåt! Får gål sede abbån. Men innan de gingo vidare, samlade Philip ihop några stenar, hvilka han på ett eget vis lade midt iöppningen till den gång som förde till deras trappa, för att vid behof kunna igenkänna dem. Sedan detta försigtighetsmått väl blifvit taget, gingo de vidare; de inkommo snart i ett nytt, bredt galleri; för öfrigt öfverallt samma byggnadsstil och samma utseende —, svaga pelare under halft instörtade hvalf, hålor till hälften uppfyllda med grus, ) Sa A. B. n:o 30—37.