Aftonbladet – 10 februari 1855, sida 3

m mm1modg68 Hm om osiijf fo oR ff of ET Men då den efter tabell-uppgifterna vid nyssnämnde års slut beräknade folkmängdea uppgär till endast 1,716,526. 1,824 873. 3,541,399. så oppstär alltså efter denna provisionella kalkyl en brist af. . 1,740. 1,994. 3,734. hvilken skulle uti utflyttningar från riket, om hvilka :illförlitlig underrättelse saknas, hafva sin grund, men sannolikt till en del äfven härrör frän förbigående i beräkningen af inom landet qvarvarande personer. Af tabellförfattarne äro såsom utvandrare till Norra Amerika antecknade blott 197 män och 177 qvinnor, eller tillsammans 374 personer, af hvilka 281 ensamt från Linköpings län. Hvad särski!t angår nstiviteten, äktenskaperna, mortaliteten och folkmängden i Stockholms stad, så äro derstädes lefvande födde: 3328, eller 80 mer än 1851, och bland dessa 1828 äkta och 1500 oäkta barn, eller af de förre 59 och af de sednare 21 flere än nästförutgångne äret; barnafödes skorna: 3460, ökade med 87, äktenskaperna: 720, deremot minskade med 42, och de döde: 3666 med 121 talrikare än 1851. Stockolms folkmängd, från kronouppbördsverket uppgifven vid 1851 ärs slut till 94,232 och vid 1852 års slut sill 95,385, har alltså ökats genom inflyttning af 1491 persone . Ehuru gällande tabellformulär föreskrifva anteckaiogar om ärsväxtens beskaffenhet och gängse farso ter, för att derigenom bereda ledniog fir omdömet om orsakerna till folkstockens ovanligare afeller tillagande, träffas dock i dessa anteckningar för myc ken ofullständighet för nämnde ändamåls vinnande ensamt genom dem. Emellertid visar sig af tabellverket att, då antalet årligen ingängna äktenskap, änou under åren 1846 och 1847 omkring 22,900, föga öfversteg medeltalet för nästförutgångna 25 åren, detsamma under 1848 ökades med omkring 1800 och år 1849 uppgick till den förr aldrig uppnådda summan af 26,891, samt under 1850 ej minskades med mer än omkring 600, men 1851 ytterligare nedgick med öfver 500, och 1852 utgjorde 2741 mindre än 1849: Att det under ären 1849 och 1850 särdeles stora antalet af äktenskap i betydlig mån berott af dels den ökade näringsfrihet, som uppstod genom de af K. M:t den 22 Dec. 1846 i nåder stadfästade fabriks-, handtverksoch handelsordniogarne, dels den gynnsamma årsväxt af säd som, efter mindre fördelaktiga skördar, åter med 1848 inträdde, synes med så mycket mera skäl kunna antagas, som ifrågavarande tillökning af äktenskaperna just framträder bland de samhällsklasser, på hvilka nämnde förhållanden i främsta rummet inverkat. Det visar sig aemligen vid jemförelse af äktenskapernas antal inom den s. k. klassen: Alla andra,, att de är 1847 med 409, är 1848 med 794, år 1849 med 1335 öfverstigit det nästföregängna årets, men är 1850 redan med 410 och 1851 med 693 sjunkit under det nästförutgångna årets; äfvensom vid jemförelse af äktenskapernas antal inom bondeståndet, att detsamma år 1847 betydligt lägre än 1846, deremot år 1848 med 982 och år 1849 med 870 öfverstisit nästförutgångna årets, men 1850 deremot med 244 sjunkit och 1851 åter med blott 140 höjt sig öfver det nästförutgängna årets antal. Men då en så plötslig och af tillfälliga orsaser framkallad stegring ej kan oafbrutet forgå, innebär all så den under ären 1851 oeh 1852 inträftade minskningen intet förvånande. Osannolikt synes doek ej vara, att den betydliga skilnaden mellan dessa båda sistnämnda år äfven torde hafva en tillfällig orsak uti 1851 års sädesskörd, som enligt K. M:ts och rikets statskontors und. berättelse i 17 län utföll under medelmåttan, och i 3 kan hänföras till missväxt, i öf verensstämmelse hvarmed tabellförfattarne äfven tillagt, att potatesen samma år lidit betydligt, dels af torröta dels af den ovanligt starka nederbörden. Dock innes uti uppgifterna om ärsväxtens beskaffenhet insen tillräcklig förklariag till den olika proportion, uti wvilken äkteoskapen länsvis dels något ökats, dels ännu mera minskats; men i vissa fall torde en sådan konna sökas uti den infytelse, som fördelaktig konjuaktur för handeln, bland annat med trävaror, kan nafva utöfvat, hilket förhällande företrädesvis torde sälla ett eller annat af de af missväxt 1851 svärt hemsökta nordligaste länen. Af äktenskapernas här ofvan ådagalagda minskning följer otvunget den af så väl barnaföderskorna som de födde barnen. Beräftande orsakerna till ärets ovanligt stora dödlighet, så låter sig väl ej af inkomne uppgifter bevisas, att lenna haft en hufvudsaklig grund utidetförutgängna årets särdeles starka nederbörd, höga vattenständ och af väta betydligt skadade och minskade skörd; men att dessa förhållanden verkat i hög grad ohelsosamt, 4r dock obestridligt ädagalagdt, bland annat, genom den, enligt K. M:ts sundhetskollegii berättelser för 1851 och 1852, under vinterhalfåret 1851—1852 öfver en:stor del af landet utbredda, ehura lyckligtvis j dödliga dragsjuka, som vållades af den dels omogaa, deis med mjöldrygor och andra svamp öildningar förorensale säden från 1851. I motsats mot 1851 var sommaren 1852 ovanligt torr och varm, så att dess like i hetta uppgifves ej i maoscaminne hafva före komimit i nordligaste delen af landet. Denna ovaaigt höga temperatur och deraf följande starka aflunstoing från de af förra ärets nederbörd ovanligt röjda sjöarne och vattendragen kan ock skäligen anagas såsom en mångenstädes verksam sjukdomsorsak. Af tabellförfatta-nes till stor dej ofullständiga aneckningar äfven om dödsfall af farsoter inhemtas dock, att smittkoppor under året skördat 1534 ofter, hvilket antal med 954 understigande förra årets döds