någon af dina vänner hade sett den der ansenliga råttan som gnager hus, vinbuteljer och kärtuscher., 3ör ni narr, herr abbå, jag vet ändå att manj två gånger sett honom och det så säkert som; jag är en anständig flicka. Hlif icke ond lilla sötunge för att jag begärde bevis. tivem har sett honom? Kör det första schweizare från gatan Saint Jacques Ännu en schweitzäre. Ja, och han är från Pontoise och hans hustru från Vaugirard: De tjena begge två hos herr! Villeneäve, en generalförpaktare., Villeneuvö, utropade Philip och syntes för ett ögonblick uppvakna ur sina drömmar. Abben började skratta. Det der namnet väckte dig tror jag ! inföll abbån. Nå Suzette, berätta nu historien ;som, du hört af herrskapet från Pontoise och Vaugirard., Jay lilla söta herr abbep, fortsatte flickan helt allvarsamt, i hotell Villeneuve är en brunn som skall vara så djup att den går ända ner i de underjordiska gångarne som jag talat om; Här om aftonen behöfde fru Babolein, schweizarens hustru; vatten; hor gick derför til brunnen oeh hängde ämbaret på jernkroken och började pumpa; snart hörde hon också att ättbaret fylldes; men då hon ville draga upp det var det som om någon nere i brunnen häårdt fasthållit det. Hon ville naturligtvis ändå få upp det; omöjligt! det var som om det suttit er femhundrapunding i tågändan i bhätigt för ett litet vattenämbar; hon ropade sin mån till hjelp, och nu hissade de ändtligen upp ämbaret till brunnskaret. Då förekorh det dem som om någon hållit sig fast vid tåget; det talade icke, det rörde sig icke, men sedan så for det vips öfver fru Baboleins hufvud ut i trädgården der -det försvann. Då begynte ändtligen schweizaren att skrika, förut hade de varit så rädda att de icke fått fram ett enda ljud. Betjenterna och drängarne störtade naturligtvis fram v d ångestropen, trädgården som är omgifven med